Den amerikanska dollarns framtida utveckling i ett splittrat val

Det som talar för att Trump kommer att stärka dollarn är bland annat ett skatteavdrag, vilket potentiellt kan öka den ekonomiska aktiviteten och inflationen. Samtidigt, har tullar nästan blivit synonymt med Trump i det här valet. En tull är en protektionistisk skatt som betalas av företag som importerar varor eller tjänster från andra länder. Även om målet är att skydda det egna landet från konkurrens utifrån, kopplas det ofta till att konsumenterna får det sämre genom att skatten förs vidare till slutkonsumenten. Utöver detta riskerar tullarna, särskilt de som föreslagits av Trump, att orsaka störningar i leveranskedjan på grund av sin aggressiva natur. Företagen skulle få svårt att vänja sig vid tullarna och eventuellt behöva hitta nya leverantörer för att behålla sin konkurrenskraft.

Dessutom gör tullarnas aggressiva karaktär att det är dumt att inte förvänta sig motåtgärder från andra länder. Den 5 oktober i år införde t.ex. EU tullar på kinesiska biltillverkare på grund av den hårda konkurrensen och de dumpade bilpriserna. Många framstående biltillverkare i EU hävdade att en tull i slutändan skulle få en oönskad effekt eftersom Kina skulle svara med att höja tullarna och försämra situationen för andra sektorer. Därför, när man försöker förstå effekterna av en tull blir det därför allt svårare när inte allt annat hålls konstant.

Kanske kan Trumps senaste mandatperiod ge en viss inblick i hans effekt på USD, eftersom en av hans kärnpunkter redan då var tullar. Om man tittar på siffrorna stärktes inte USD under Trumps mandatperiod, vilket stämmer överens med de 40 år som republikanska presidenter i genomsnitt har upplevt samma sak. Så varför tror folk fortfarande att det kommer att bli fallet den här gången? Till viss del är förklaringen baserad på det nuvarande ekonomiska läget och framtiden för Federal Reserves räntesänkningar. Om man antar att tullar ökar inflationen på grund av att den allmänna prisnivån stiger, skulle det leda till att Fed blir mer försiktiga med att sänka räntorna och därmed skapa en större efterfrågan på dollarn, vilket skulle få den att stärkas. Detta fungerar dock bara om den amerikanska ekonomin är stabil, eftersom högre räntor och inflation kan skada en svag ekonomi.

Å andra sidan, om Harris skulle bli vald, bör man förvänta sig att hon skulle behålla vissa tullar. Faktum är att efter Trumps senaste presidentskap behöll Biden-administrationen många av de höga tullarna, särskilt de som införts mot Kina. Detta tyder på att tullar kommer att fortsätta att användas oavsett vem som blir nästa president. Skillnaden ligger i hur dessa tullar kommer att implementeras. Harris kommer med största sannolikhet att anta en mer multilateral strategi och samarbeta med USA:s allierade för att sätta press på Kina och förhandla fram handelsavtal som tar upp bredare frågor som arbetsnormer och miljöhänsyn.

USA:s presidenters historia visar också att USD tenderar att stärkas mer under ett demokratiskt presidentskap jämfört med ett republikanskt presidentskap. Detta mönster kanske inte fortsätter om Harris vinner, på grund av mindre aggressiv finanspolitisk expansion, vilket leder till lägre tillväxtförväntningar och fortsatt osäkerhet i finans- och skattepolitiken från Biden-administrationen.

Ett mer protektionistiskt USA skulle inte gynna Europa. Enligt de svenska och tyska centralbankscheferna Erik Thedéen och Joachim Nagel är de tullar som båda kandidaterna har föreslagit oroande, eftersom interventioner i handeln inte är önskvärda för de flesta länder, särskilt inte för exportberoende nationer som Sverige och Tyskland. Den slutliga effekten av de föreslagna tullarna kan dock inte bedömas förrän man vet vilka tullar som kommer att träda i kraft. Det ska därför inte uteslutas att vissa tullar kan komma att justeras eller tas bort till följd av motåtgärder. Om USD stärks, vilket experterna tror, kommer Europa dessutom att få dyrare import samtidigt som den naturliga efterfrågan på export kan minska på grund av tullarnas motverkande effekt.

Vem som slutligen blir USA:s 47:e president vet man först efter den 5 november, men även då kan man först senare avgöra vilken politik som kommer att genomföras. Osäkerheten kring den amerikanska ekonomins framtida inriktning kommer sannolikt att innebära stora möjligheter för de investerare som är redo att ta vara på dem. Dessutom kan vi vara säkra på att även om tullarna kan verka osynliga för genomsnittskonsumenten - eftersom de betalas av importören - så kommer deras inverkan inte att vara det. Högre priser kommer i slutändan att lägga bördan på konsumenterna, som kommer att känna av det i sina plånböcker.