Digital konst är ett ultimat “Use Case” för kryptovalutor

Finansmarknaden är inte vad den brukade vara. Det är annorlunda den här gången, precis som det alltid är. Det är det som är själva grejen med framtiden, den är inte som dåtiden. Marknaden består av människor (och system skapade av människor) som interagerar med varandra. Det skapar en så kallad reflexivitet som tenderar att föra priser bort från ekonomiskt motiverade jämviktsnivåer snarare än mot dem.

Traditionell ekonomisk och finansiell teori bygger på motsatsen till denna reflexiva irrationalitet, dvs att om en tillgång producerar ett totalt kassaflöde på cirka 100 så kommer priset för det mesta dras mot cirka 100 som om det vore en magnet, om än med viss osäkerhet och smårörelser på vägen. Dagens marknadsaktörer har vant sig vid nollränta, enorma statliga budgetunderskott samt ständiga obligationsköp av världens centralbanker.

Det innebär en ovan investeringsmiljö för äldre och erfarna investerare. Det vore lätt för en gammal finansräv som jag att skaka på huvudet åt nya företeelser som kryptovalutor och digitala samlarobjekt* i princip enbart för att det inte fanns förr (*NFT:er, non-fungible tokens, t.ex. lågupplösta bilder på lustiga figurer som har äkthetscertifikat kryptografiskt inmurade i en blockkedja). Men nu tror jag som sagt att det är annorlunda nu. Igen. Som alltid.

Framtiden blir alltmer digital. I accelererande takt flyttar värdeskapandet in i metaversum. Eller tror du verkligen att det kommer spelas mindre datorspel, säljas och användas mindre mjukvara, hållas färre möten online i mindre utsmyckade virtuella miljöer? Och tror du den mänskliga drivkraften att nå så högt i den socioekonomiska hierarkin som möjligt på något magiskt sätt skulle mattas av i en miljö där bara fantasin sätter gränsen? Det är mer sannolikt att ju mindre fysisk vår tillvaro blir desto viktigare blir det att hävda sig med uppseendeväckande konsumtion och andra tecken på status och framgång. När energikrävande sportbilar, både förbränningsmotorer och elbilar, blir pinsamma eller olagliga kan en äkthetscertifierad NFT fylla samma funktion. Som “tjuren med fluga” sa på Twitter häromdagen, så kommer alla detaljhandelsföretag tvingas engagera sig på marknaden för digitala objekt eller riskera att bli obsoleta och irrelevanta.

NFT:er är just nu mest kuriosa och lite av kryptoklassens clown. Det är fortfarande bara Bitcoin och i viss mån Ether som har nått bredare kännedom. Mitt emellan för DeFi-rörelsen (decentralized finance) ett framgångsrikt men lite haltande gerillakrig mot hela den finansiella sektorn. Banker, fondförvaltare, börser, försäkringsbolag och finansiella rådgivare klappar fintechsektorn patroniserande på dess metaforiska huvud, utan att förstå att det riktiga hotet inte kommer från centraliserade peer-to-peer-lånelösningar eller fondvalsmjukvaror. Nej, det är autonoma decentraliserade börser lånealgoritmer och självstyrande, självägda bolag med mera som med dold exponentiell kraft är på väg att jobba sig upp från gräsrotsnivå för att utmana de obsoleta sequoiaträden inom gammelfinans.

Covidpandemin och dess motåtgärder har gett både en inflationsimpuls och en extra knuff in i den digitala framtiden. Det har gynnat såväl kryptovärlden som företag med främst digitala affärsmodeller. Märkligt nog är det ändå främst aktiemarknaden som sätter rekord efter rekord, medan Bitcoin och Ether fortfarande reas ut en bra bit under toppnivåerna i våras. Aktier är mycket dyrare än någonsin förr räknat på historiskt funktionella nyckeltal som pris per BNP eller pris per försäljningskrona, samt nära sitt gamla rekord från toppen på år 2000-bubblan mätt som Shiller P/E (price / earnings ratio). Det är trots att merparten av de noterade bolagen är rotade i den fysiska verkligheten, och de med digitala affärsmodeller handlas till höga värderingsmultiplar vilka brukar reagera negativt på stigande inflation. Samtidigt ligger den klassiska inflationshedgen guld och tvekar runt 15% under förra årets topp.

Källa: www.multpl.com/shiller-pe (01.09.2021)

Ja, det är verkligen annorlunda nu, det är liksom både hög och låg inflation i luften samtidigt. Både hög och låg ränta, både hot om hökaktiga centralbanker och om mer kraftfulla centralbanksputtar än någonsin samtidigt. Både en perfekt miljö för guld och utsikter om en digital framtid där det fysiska spelat ut sin roll på samma gång. Och det riktigt nya är blockkedjan och dess olika applikationer med decentraliserade valutor som räkneenhet och förvaringslager för digitala samlarobjekt samt säkerhetslösning för de framväxande bankfria finanslösningarna.

De seriösa storföretagen VISA och Budweiser visade framåtanda den senaste veckan med uppmärksammade NFT-köp, och kanske ännu mer offensivt Budweisers köp av adressen beer.eth. Vidare sålde Coca cola en handfull NFT:er, Arizona Iced Tea köpte en s.k. “Bored Ape”, och Shopify har introducerat möjligheten för användarna att sälja NFT:er.

Man kan inte på allvar hävda att det här är en värdelös bubbla mer än man kan säga det om all konst. Det handlar inte om något materiellt inneboende värde, utan om den mänskliga drivkraften att “vara någon”. Och om du inte kan skapa själv och vinna socialt erkännande den vägen, så kan du stiga i hierarkin genom att köpa det skapade och därmed tatuera in ditt värde i din digitala panna.

Kort sagt är det här i alla fall nu en trend som alla produktföretag tvingas följa med i, och då måste de få tag på transaktionsvalutorna Bitcoin och Ether. Det här är ännu ett use case för krypto, och ett ovanligt stort och legitimt sådant. Så kanske debatten kan vinklas bort litegrann från att kryptovalutor bara används till olagligheter. Nu gäller det bara att hinna köpa tillräckligt mycket själv, att “stacka sats”, innan alla Fortune 500-företag försöker dammsuga marknaden samtidigt.

@Mikael Syding