Gruvlig cyklikalitet och priset på tid
Ränta, och i synnerhet världens åttonde underverk ränta på ränta, har oftast ansetts vara något mycket dåligt, snarast oheligt, och i många kulturer uttryckligen förbjudet
Tidsperspektivet är centralt för alla investeringar. På det temat läser jag just nu boken The price of Time som går igenom vad ränta egentligen är och var den kommer ifrån, dels historiskt, dels ekonomiskt. Ränta, och i synnerhet världens åttonde underverk ränta på ränta, har oftast ansetts vara något mycket dåligt, snarast oheligt, och i många kulturer uttryckligen förbjudet. Även där det varit tillåtet med ränta har man ofta haft återkommande, ibland t.o.m. regelbundet planerade, skuldavskrivningsår.
Grundtanken har varit att i synnerhet ränta på ränta är så betungande för låntagaren att det måste finnas en bortre gräns för hur länge och mycket man ska behöva betala på sin skuld. Den som har råd att låna ut pengar anses bättre vetande än den som lånar, och ska därför själv ta ansvar för bara låna ut till personer som faktiskt har råd att betala tillbaka i tid utan problem. Om man ändå lånar ut till konsumtion eller till någon i nöd och fattigdom så har samhället valt att efter bevisat faktum se det som en gåva, och “befriat” både låntagare och långivare från att betungas av en i praktiken redan avslutad ekonomisk relation.
I USA behöver man inte betala tillbaka sitt huslån om värdet på huset understiger lånebeloppet. Man kan då lugnt låsa huset, släppa nycklarna i brevinkastet och flytta till en annan delstat för att börja om. Det följer samma historiska princip som ovan, dvs att man inte ska kunna bli livegen för att man råkade ta ett större lån än man egentligen hade råd med. Det är långivaren som ska sätta stopp. Banken ska veta bättre än att låna ut till de som verkligen behöver pengarna och inte kan få tag på dem på annat sätt.
30-årig bolåneränta i USA
USAs huslånemarknad har fler olikheter jämfört med t.ex. Sverige. I USA är det normala att låna med 30 års ränta. Just nu är denna boränta i USA 7,1% per år. Uppgången skedde mycket snabbt under 2022 så de flesta har bundit sin ränta på bara halva den nivån, dvs runt de 3,5% som gällt de senaste tio åren. När man säljer sitt hus och köper ett nytt sätts lånet och därmed räntan om. Just nu innebär det alltså dubbla räntekostnaden för det nya huset. På grund av detta är det extremt få som har flyttat i år. Man har helt enkelt inte råd utom om det är det enda sättet att få ett nytt eller mycket bättre betalt jobb. För ett par år sedan utgjordes knappt 6% av alla bostadstransaktioner av nybyggda hus. Nu är det 31%, just för att så få har råd att sätta om sina lån till dubbla räntan.
Såna här faktorer gör att räntehöjningarnas bromsande effekter på ekonomin fördröjs. Vad värre är är att det gör ekonomin mindre effektiv när personer som vill eller borde flytta inte har råd att göra det. I Sverige där genomsnittlig bindningstid är ungefär ett år går det snabbare, men även här är det alltså minst ett år kvar innan maximal negativ effekt av högre räntekostnader och svag efterfrågan pga räntekostnaderna märks hos hushåll och företag. Vi höjer ju fortfarande räntan och för ett år sedan hade vi knappt börjat. Styrräntan var 0,75% i augusti 2022, jämfört med dagens nivå på 3,75%. Höjningen på hela tre procentenheter sedan dess börjar alltså inte kännas på allvar förrän hösten 2024.
Det är lätt att glömma bort att saker faktiskt tar tid. Men bara för att vi känner till räntehöjningen betyder det inte att den påverkar någons konsumtionsplaner omedelbart. Kostnaderna måste stiga på riktigt först, och pengarna på kontot måste ta slut innan man ställer in resan, skoköpen eller byter mataffär. Vi är så vana vid att kunna meddela oss och få svar i realtid. Vi får nyheter om allt från vad kompisens kompis har på tallriken till det parlamentariska läget i Niger i samma sekund som det sker. Det pågår för övrigt en statskupp i Niger i augusti, vilket mycket förståeligt har fått investerare i GoviEx att sälja sina aktier. I praktiken kommer kuppen sannolikt inte betyda någonting för värdet på GoviEx, utom lite extra försening avseende lånefinansieringen av bolagets urangruva i Niger. Men man vet aldrig, situationen kan förstås förvärras och dra ut på tiden, även om statskupper i området historiskt inte har påverkat gruvföretagen nämnvärt.
Riksbankens styrränta
Gruvföretag är urtypen för cykliska industrier. Det beror just på att ingenting sker blixtsnabbt i den extremt jordnära verksamhet som det innebär att hitta mineraler, köpa marken, säkerställa kvaliteten på fyndigheten, erhålla tillstånd, ordna finansiering, köpa maskiner och annan utrustning, utvinna och anrika mineralerna och slutligen sälja dem till marknadspris. För att våga och orka gå igenom processen ovan vilken ofta mäts i decennier måste man vara väldigt säker på att priset på guld, uran, grafit, sällsynta jordartsmetaller, koppar, nickel, kobolt, eller vad man än siktar på att utvinna om 10-20-30 år kommer vara tillräckligt högt för att motivera alla kostnader och risker över 10-15 år som är associerade med att etablera gruvan.
USAs 10-åriga statsobligationsränta
Ju längre eftersläpningar och ju större kapitalinvesteringar desto mer cyklisk verksamhet. Gruvor tillhör de allra värsta med enorma investeringar flera år innan några intäkter. Dessutom råder stor osäkerhet kring det framtida priset på produkterna, eftersom man tvingas acceptera rådande marknadspris. Koppar är koppar och guld är guld helt enkelt, även om man kan försöka differentiera sina metaller med t.ex. en ESG-certifiering.
När det finns gott om pengar men ont om metaller startas många gruvprojekt. Dessa blir klara ungefär samtidigt, vilket leder till överutbud och låga priser. Har gruvorna riktig otur är det då både gott om metaller och ont om pengar, dvs högre räntor, vilket ger dubbla problem när lånen för att bygga gruvan ska betalas. Det gör att ingen vill starta gruvor då, vilket längre fram leder till mineralbrist och höga metallpriser. Cykeln fortsätter trots att alla känner till den, för när det ser attraktivt ut att starta en gruva så ser marginalerna så enormt stora ut att det är nästan otänkbart att man ska kunna förlora på projektet. Sedan följer tyvärr ofta en byråkratisk långbänk. oväntade fördröjningar och kostnader, miljöaktivister, eventuellt involverande geopolitisk oro, krig, expropriering och statskupper, för att inte tala om naturkatastrofer.
Livet för en gruvägare är sällan särskilt roligt. Det är därför alla gruvor ser extremt billiga ut på pappret. Alla utom guldgruvorna. Just guldgruvor ser oftast bara billiga ut om man räknar på total mängd guld i marken, eller på framtida mycket högre guldpriser, eller att de blir uppköpta. Men räknat på rullande vinst eller kassaflöde är guldgruvorna lika dyra som hajpade mjukvaruföretag eller digitala kasinon. Guld ser för övrigt nu ut att vara redo för en fasförskjutning med kraftigt stigande priser, efter tio år med sidledes prisutveckling räknat i USD
Terminspris på guld, USD per uns (31 gram)
Det finns förstås inga säkra sätt att göra prognoser för guldpriset, bland annat på grund av de långa cyklerna i gruvindustrin. Det finns emellertid flera indikatorer som är mer eller mindre historiskt korrelerade med guldpriset, t.ex. penningmängden och USAs guldreserv, samt konsumentprisinflationen och styrräntan och obligationsräntorna. Tidsförskjutningarna mellan dataserierna är långa och varierande,men det finns trots allt en del logiska mönster i datamaterialet. När staten försöker stimulera ekonomin med bidrag, sänkta räntor och obligationsköp brukar guldpriset stiga. Som 2020. I oroliga tider brukar guldpriset få en extra skjuts uppåt. Som 2016 och 2018-2019. Under 2021-2023 kom en baksmälla för guldet efter dubblingen i pris sedan botten 2016. De snabba räntehöjningarna höll tillbaka guldpriset eftersom det plötsligt fanns säkra placeringsalternativ som dessutom gav en hygglig avkastning. Men i bakgrunden tuffade prishöjningar på allt annat på i snabb takt. Det är den inflationen som längre fram väntas ge positiv effekt på guldpriset när obligationsalternativet blir mindre attraktivt när räntorna faller igen.
USAs guldreserv relativt penningmängden
Det här är vikten av rätt tidsperspektiv och investerarens bästa vän tålamod kommer igen. Det har skapats pengar, eller i alla fall bankreserver. USAs regering trycker pengar i form av enorma fiskala underskott som finansieras av centralbanken och godkänns av politikerna genom att i praktiken ha avskaffat skuldtaket för överskådlig tid. Fitch har därför nyligen sänkt USAs kreditbetyg, för Fitch ser att USAs finansieringsbehov inte är tydligt lösta för den långa framtiden. Det finns alltså mycket mer pengar i omlopp samtidigt som ekonomin sakta manifesterar sin underliggande svaghet när pandemiåtgärdernas effekter avtar. I det perspektivet är guld “radikalt undervärderat”, men det behövs en utlösande faktor som sätter fart på kapitalflödena och ändrar portföljviktspreferenserna från noll eller någon/några procent guld till 5-10 procent eller mer, beroende på typ av investerare.
Den triggern är när Fed öppet erkänner att ekonomin är så svag att man måste sänka räntan. Det vill säga, när man gör en pivot, en plötslig omsvängning från åstramning till stimulans. Särskilt om det sker samtidigt med ett sådant “inflationseko” som historiskt alltid varit normen efter en stark inflationsimpuls. Ekot med en dubbel- eller trippeltopp i uppmätta prisförändringar beror på hur kärninflation, löner och baseffekter samvarierar med olika eftersläpning sett över ett par år.
Uran är sedan en historia i sig avseende behovet av tålamod, både för gruvoperatörerna och för oss vanliga konsumenter som helst vill se minskat beroende av rysk olja, minskad rysk oljefinansieriad krigsmakt, samt framför allt säker tillgång till uthållig och pålitlig baskraft. När sol, vind och vatten står stilla på grund av vädret är det bara kärnkraft som kan leverera grön energi. Den är dessutom billig om bara myndigheterna lät den vara det, till exempel genom att hjälpa SMR-tekniken (små. modulära reaktorer) att slå igenom.
Tålamodet för uraninvesterare prövades rejält efter Fukushimakatastrofen 2011, precis när branschen såg ut att vara på väg mot ett genombrott. Nu bubblar det igen på allvar, inte minst i form av tripplade spotpriser sedan botten, men också mängden kärnkraftsbyggen med Kina i spetsen. Då är det extra jobbigt som investerare i GoviEx att behöva se en statskupp i ett av deras två nyckelområden. Som tur är det säkerställda värdet på en annan av deras fyndigheter i ett mer stabilt område mer än dubbla hela bolagets marknadsvärde. Dessutom lär det som sagt ordna sig i Niger också. Det är “bara” en fråga om tidsperspektiv och tålamod. Och det har vi gruvinvesterare gott om från början. Därför gäller det också att investera i flera olika gruvtillgångar i olika geografier, från olja genom säkra COP eller lite mer spekulativa Africa Oil, till guld via Lundin Gold och EMX (guld- och kopparoptioner) eller Leading Edge Materials prospektiva verksamheter inom grafit, sällsynta jordartsmetaller, nickel och kobolt.
Oljepris, brent USD/fat
Oljepriset har gjort lite comeback i juli, men det är inte riktigt övertygande ännu. Om man har ett långt tidsperspektiv och orkar vänta hela 2024 så ser det riktigt positivt ut. Just nu är det dock lite oroväckande att USA tömmer sin oljereserv SPR och att priset inte är högre än så här trots frivillig produktionsminskning i Opec+. Det är sannolikt risken för recession som spökar. 2024 ser ut att bli Tålamodets år för investerare snarare än den Gröna Trädgrodans år som den kinesiska zodiaken kallar året. Africa Oils aktier har dock stigit rejält trots allt.
Risker
Denna information är i sin helhet gästförfattarens ansvar och representerar inte nödvändigtvis uppfattningen hos Bank Vontobel Europe AG eller något annat företag i Vontobel-gruppen. Den fortsatta utvecklingen av indexet eller ett företag samt dess aktiekurs beror på ett stort antal företags-, grupp- och branschspecifika samt ekonomiska faktorer. Varje investerare måste ta hänsyn till risken för kursförluster när han eller hon fattar sitt investeringsbeslut. Observera att en investering i dessa produkter inte kommer att generera löpande intäkter.
Produkterna är inte kapitalskyddade, i värsta fall är en total förlust av det investerade kapitalet möjlig. I händelse av insolvens hos emittenten och garanten bär investeraren risken för en total förlust av sin investering. Under alla omständigheter bör investerare notera att tidigare resultat och / eller analytikernas åsikter inte är någon lämplig indikator på framtida resultat. Utvecklingen av de underliggande tillgångarna beror på en mängd olika ekonomiska, företagsmässiga och politiska faktorer som bör beaktas vid bildandet av en marknadsförväntning.
Den här informationen utgör varken investeringsrådgivning eller en rekommendation för investeringsstrategier, utan är endast en annons. Den kompletta informationen om värdepapperen, särskilt vad gäller struktur och risker som är associerade med en investering, beskrivs i basprospektet, tillsammans med eventuella tillägg och de slutliga villkoren.
Det rekommenderas att potentiella investerare läser de här dokumenten innan några investeringsbeslut fattas. Dokumenten och faktabladet med basfakta för investerare publiceras på webbsidan som tillhör emittenten Vontobel Financial Products GmbH, Bockenheimer Landstrasse 24, 60323 Frankfurt am Main, Tyskland och kan erhållas från emittenten utan kostnad. Godkännandet av prospektet ska inte förstås som en garanti för värdepapperen. Värdepapper är inte enkla produkter och de kan vara svåra att förstå sig på. Den här informationen inkluderar eller relaterar till siffror för ett simulerat tidigare resultat. Tidigare resultat är inte en pålitlig indikator för framtida resultat.