Bank, fastighet & guld

De nordiska bankerna har bra kapitalbuffert och har inte ägnat sig åt samma typ av spekulationer som de amerikanska nischbankerna Silicon Valley Bank, Silvergate och First Republic. Men bara för att Swedbank och Danske inte kommer få riktiga problem betyder det att de klarar sig från marginalpress och kreditförluster, för att inte tala om sämre investerarsentiment. Ingen har förtroendemässigt råd att förlora pengar på bankinvesteringar i kölvattnet av extremt negativa signaler från amerikanskt håll.

Det är nämligen extremt när staten plötsligt garanterar insättningar över garantigränsen på 250 000 USD. Det signalerar att man ser en överhängande systemrisk. En bank run kan sprida sig till flera småbanker och vidare till lite större banker tills hela sektorn får allvarliga problem. Så här blir det när kunderna använder upp sina bankkonton eller flyttar pengarna till bättre alternativ. Utlåningsviljan mätt som Senior Loan Officer survey var redan låg till och med innan det pågående bankdebaklet. Det blir ännu sämre nu när det saknas likviditet och inlåningen blir dyrare, för att inte tala om svårare att sälja bankobligationer i marknaden.

Det för oss för övrigt osökt till vad de riktigt bra möjligheterna i marknaden är just nu: att köpa obligationer, inte minst bankhybrider och fastighetsobligationer, eller räntefonder med obligationer med lång löptid. Det är förstås inte utan risk, för det skulle kunna visa sig både att bankoron tilltar och att inflationen och räntehöjningarna förvärras [vilket sänker priset på obligationer ytterligare], alternativt att den för tillfället förvånande styrkan i ekonomin övergår i en hårdlandning med stora kreditförluster och finansieringsproblem. Det är liksom dags för en finanskris igen efter 15 år. Det är emellertid inte alls mitt huvudscenario med tanke på bankernas starka balansräkningar.

Det är dock fortfarande oroligt nu och ett negativt signalvärde att 11 storbanker sätter in 30 miljarder dollar på First Republic, dvs att de pressades att placera i lågavkastande konton utan garantier. Det är också en negativ signal med rekordstora rörelser i eurodollarmarknaden, där det tidigare rekordet i prisrörelse som sattes i samband med Lehman Brothers konkurs dubblades förra veckan.

Krisen är inte på långa vägar över. Vi har bara sett början på de underliggande problemen med att räntorna höjts så snabbt efter att man vant hela ekonomin med nollräntor i femton år. Det finns numera mycket bättre alternativ än bankkonton. Därmed finns det mindre kapacitet att låna ut pengar, samt mindre vilja att både låna och låna ut. Det leder normalt till en svagare ekonomi med en eftersläpning på något år. Det betyder att det borde börja synas ungefär nu, men också att de senaste räntehöjningarna inte får full negativ effekt förrän 2024.

Ekonomin, arbetsmarknaden, konsumtionen är än så länge lite överraskande stark pga sparpengar från Covidstimulanserna. Det bekräftas av uttalanden från företag som Visa, Mastercard, flygbolagen med flera som säger att kunderna inte visar tecken på minskad efterfrågan. Det betyder sannolikt att centralbankerna kommer fortsätta att höja räntorna. Det är trots allt att kontrollera inflationen som är deras primära uppdrag. De kan således bromsa med ena foten och samtidigt gasa med den andra. De räddar bankerna och deras kontohavare, men fortsätter att höja räntan för att bromsa inflationen.

Vad händer nu? Vad törs man investera i? Normalt bör man begränsa risktagandet och se till att ha likviditet över för fyndköp under svaga veckor och månader. Det kan ibland t.o.m. handla om att de bästa fynden görs på enstaka panikartade dagar. Då måste man ha kontanter redo. Vi kan aldrig veta om det kommer en kraftig nedgång på börsen, men det börjar bli alltmer sannolikt med en konsument- och husprisledd recession på grund av att inflation och högre räntor gör att det finns mycket mindre pengar över jämfört med tidigare.

Börsen är fortfarande dyrare än på toppen i mars 2000 mätt som Price/Sales. Det är anmärkningsvärt dyrt och kan bara motiveras med en tro på mycket högre tillväxt kommande 25 år än de senaste 25, alternativt permanent högre vinstmarginaler. Båda antagandena förefaller orimliga, även om vinstmarginalerna i USA just nu ligger på höga 9%, dvs 40% högre än det historiska genomsnittet.

Det är svårt att slå hål på investeringscase i bankerna (och fastighetsbolagen) genom att enbart titta på värderingen och den senaste tidens vinstutveckling. Om man däremot ser på kursmönster från tidigare recessioner så är vi bara ungefär halvvägs genom nedgången. Samma sak gäller för övrigt hela börsindex. Det senaste halvåret ser ut som en liten mittcykelpaus, en slags kroppsfint som lurar investerarna att tro att det värsta är över, precis innan det faktiskt börjar. Vi har länge vant oss vid att investerare utnyttjar belåning i jakt på högre avkastning, men nu när räntorna stiger riskerar det att bli tvärtom, att man lånar allt mindre och jagar likviditet istället för riskfylld avkastningspotential. Nu när man kan få 12% avkastning på rimligt trygga företagshybridobligationer så finns mycket lite anledning att ta börsrisk på år 2000-värderingar. Nej, istället bör man titta på olika former av reda pengar, såsom räntepapper, guld och till och med kontanter trots den irriterande höga inflationen.

Guld har varit lite av en besvikelse, trots krig och inflation, men priset brukar ta fart när räntekurvorna är inverterade eftersom det ger en signal om kommande lägre räntor. Idag (17 mars 2023) sattes ett nytt rekord för guldpriset på 664,5 kronor/gram. Det är nästan tio gånger så högt som i augusti 1999 då priset var under 70 kr/gram. Priset är dessutom faktiskt upp nästan 10 procent bara i mars, pga bankoron och tecken på att Fed vill rädda bankerna med extra likviditet. Det är ett utmärkt exempel på hur centralbankerna urholkar valutornas värde och på hur viktigt det är med cash management.

Med lite tur kan man idag köpa räntepapper och guld och senare byta mot desto fler aktier när recessionen börjar bita på allvar om något år. Kanske blir sweet spot för detta just i första kvartalet 2024. Tills dess fortsätter jag att tveka med fingret svävandes över köpknappen i Swedbank och Danske bank. Det ser ju billigt ut, men historien avskräcker.