Guld vs aktier i en era av stimulanser

Om man väljer mätperiod bara några månader annorlunda så ökade OMX-index faktiskt bara med minimala 15% totalt på över 22 år, från mars 2020 till september 2022. Som tur är fick en indexägare utdelningar under tiden, eftersom själva aktiekurserna alltså endast steg med knappt mätbara 0,7% per år. Utdelningarna på några procent om året kompenserade emellertid bara möjligen nätt och jämnt för inflationen så en OMX index investerare stod i praktiken helt stilla realt dessa 22 år.

Den lilla uppgång i index som trots allt skedde möjliggjordes bara av en extremt expansiv penningpolitik med nollränta ungefär halva tiden. Det senare är knappast något man kan hoppas på framöver, snarare tvärtom: att räntemedvinden förvandlas till motvind. Nollränta är i sig självt en onaturlig extrastimulans i en växande ekonomi. Fallande ränta kan vara ännu mer märkligt och stimulerande, men sågs som nödvändigt pga en allt svagare underliggande ekonomisk tillväxt och låg prisökningstakt.

Nu har deflation övergått i inflation, dels på grund av engångshändelser som krig och pandemistimulanser, men också som en följd av deglobalisering och miljöarbete. Det är slut på billig arbetskraft, billig energi och billiga råvaror. Det innebär högre priser på allt och därmed även mer historiskt normala räntenivåer på åtminstone några procent. Den amerikanska centralbanken har redan visat vägen med en styrränta på 5 procent som motåtgärd mot KPI (Konsument pris index)-inflation på 5-9 procent.

Jämfört med fallande räntor till noll utgör stigande räntor från noll till 5 procent en enorm motvind för konsumenter, företag och stater. Utrymmet har minskat kraftigt för såväl konsumtion och investeringar som för bidrag och subventioner. Som svensk känns den högre boräntan och vinterns elfakturor tydligt i plånboken, och det blir inte bättre av att matkassen blivit 20% dyrare på samma gång. Situationen har precis börjat dra igång en spiral av ökad försiktighet, minskad konsumtion, minskade investeringar, ökad arbetslöshet osv. Ovanpå alltihop har Sveriges huspriser fallit med 20%, snabbast i världen enlig vissa mätningar. Glöm heller inte att räntehöjningar verkar med över ett års eftersläpning. Eftersom vi fortfarande höjer räntorna nu i första kvartalet 2023 så slår inte de negativa effekterna igenom med full kraft förrän 2024. Med lite otur blir det dessutom en kall vinter och därmed potentiellt ännu värre energikris än i år, beroende dels på temperaturen, dels utvecklingen i Ryssland och mellanöstern.

Det enda som egentligen fortfarande håller hoppet uppe är den rekordstarka aktiemarknaden, där köparna försöker att snabbt tjäna tillbaka förra årets korrektion på -21 procent. Hoppet står främst till en “centralbanks-pivot”, dvs en vändning till sänkta räntor. Det aktiemarknaden då missar är dels att Feds ordförande Powell helst skulle vilja få slut på det ständiga snacket om att Fed alltid räddar aktiemarknaden, dels att en pivot bara kommer om ekonomin är så svag att det inte blir någon inflation trots allt. Dessutom verkar marknadsaktörerna ha glömt att aktiemarknaden brukar falla kraftigt och inte bottna förrän knappt ett år efter första räntesänkningen.

Med tanke på att USAs aktiemarknad fortfarande är mer än dubbelt så högt värderad som sitt historiska genomsnitt (räknat på Price/Sales), och att flera decennier av kraftig medvind nu förbytts i motvind så vet jag inte vad man skulle basera en positiv marknadssyn på. Förutsättningarna för tillväxt är ju lägre och även bara en normalisering av värderingsmultiplarna pekar tydligt ytterligare nedåt för marknaden. Vidare kan Fed just nu knappast sänka räntan, och när de väl sänker är det för att läget är ännu värre, vilket som sagt brukar betyda kraschande marknader. Nu är inte OMX samma sak som S&P500, men de båda aktiemarknaderna brukar röra sig i tandem. När S&P kraschar gör OMX alltså också det.

Sammanfattningsvis bör en aktieinvesterare inte förvänta sig en lika “bra” utveckling som de senaste decennierna. Tvärtom kan det bli en bra bit sämre pga en mer krävande utgångspunkt. Då finns det nog bättre sätt att förvalta sitt kapital än att bara blint köpa och behålla en korg med aktier. Kan guld eller gruvor vara ett alternativ?

Guldet ökade alltså till åtta gånger startpriset medan OMX stod nästan stilla. Kan det upprepas? Vad är förutsättningarna för att guld fortsätter att utklassa så produktiva tillgångar som ett lands främsta företag?

Till att börja med är det inte tillgångarna som ska överträffas, utan aktierna, dvs priset på tillgångarna. Med tanke på att en kraftig medvind krävdes för att få OMX att stå stilla, så torde en kraftig motvind åtminstone innebära en rejäl korrektion nedåt under någon period. Det räcker om den perioden är ett enda år, tex kommande tolv månader, för att kunna utnyttja den till att byta fot igen från guld till aktier – i trappan upp till till Lustiga Huset som jag brukar likna det vid i Finanskursen.

Frågan är snarast vad som kan få guldpriset att åtminstone inte falla lika mycket som aktier under samma period. Svaret ligger i egenskaperna hos samma period som vi har bakom oss, dvs en underliggande svaghet i ekonomins förmåga att åstadkomma ökande privatinkomster och tillväxt. Frånvaron av tillväxt “tvingar” fram stimulanser, men stimulanser skapar ingen uthållig tillväxt utan leder bara till ytterligare ekonomisk ineffektivitet samt mer valuta. Denna valuta ska med tiden fördelas enligt aktörernas preferenser mellan t.ex. aktier, guld, bostad, kontanter mm. Relationerna varierar förstås men de svänger runt sitt medelvärde. Vidare tenderar de att trenda i långa cykler, t.ex. så som vi ett tag såg hur aktier tog över från guld och nu är mitt i en trend där guldet är på väg att ta tillbaka sin normalvikt i en tillgångsportfölj.

Allt guld är värt i runda tal 10T$, alla aktier 100T$, obligationer 300T$, fastigheter 300T$, kryptovalutor 1T$. Bara en liten kantring från “dyra” risktillgångar som aktier mot “trygga” realtillgångar kan lyfta guldet från 10T till 20T, och spekulation om framtida rikedom skulle lätt kunna lyfta kryptovalutor från 1T till 5T. Under en lång period har Buy And Hold tillväxttillgångar setts som det enda alternativet, TINA (Med andra ord; det finns inget alternativ). Men i takt med att mer passiva tillgångar som guld nått en relevant storlek blir guld också en alltmer gångbar placering.

Momentum skapar momentum, ju större marknadsvärde för guld desto större andel kan det tillåtas ta i portföljerna. Utöver det kan man också argumentera för att 10% okorrelerade tillgångar i ens portfölj, såsom guld och kryptovalutor, medför bättre portföljegenskaper – dvs bättre relation mellan avkastning och risk. De här tankegångarna hörs allt oftare, särskilt när aktiemarknaden går dåligt. Om jag har rätt i mitt aktiemarknadsscenario kan det medföra en perfekt storm för guldpriset, i synnerhet relativt aktier. Om guldet t.ex. dubblas i pris och aktier faller med bara 30% under tiden så får man tre gånger så mycket aktier för pengarna när man byter fot i Lustiga Huset-trappan.

Det här gäller inte bara guld. Det är principen som är viktig: att inte ligga kvar och sprattla på ett och samma trappsteg hela tiden som en fisk på torra land. Relativrörelserna blir extremt viktiga när storheterna ligger stilla realt över tid, dvs så som OMX gjorde 2000 till 2022 och mycket väl kan göra lika länge till. Under tiden torde guld också ligga stilla i realvärde. Det är trots allt bara en gul sten. Men relativrörelserna under tiden fungerar som trappstegen på Gröna Lund. Du skjuter upp som en raket om du bara tänker efter lite.