Stora relativrörelser brukar ge ökad uppköpsaktivitet
När hela havet stormar på grund av stora makroekonomiska och geopolitiska skeenden blir följden ofta signifikanta relativprisförändringar. Inflation och räntehöjningar orsakar inte bara dyrare låneräntor, boprisras och högre matpriser, utan även att dyra teknikbolag faller mycket mer i kurs än sektorer och bolag med lägre värderingsmultiplar. Effekten märks inte bara mellan tillgångsklasser och branscher utan även mellan liknande bolag inom samma område. Alla dessa relativrörelser ger enorma möjligheter för investerare att utnyttja vinster i en tillgång till att köpa desto mer av en annan.
Om du till exempel har ägt guld under
börsraset kan du växla det mot desto mer aktier nu. Så ökar du mängden guld
igen i framtiden genom att sälja aktier när de senare har gått relativt sett
bättre än guld. Just det är ingen rekommendation, för jag tror att guldet har
mycket mer att ge relativt ett brett aktieindex. Vi har ju inte ens sett början
på den recession som lär bli resultatet av centralbankernas pågående
räntehöjningar. En recession orsakar normalt vinstprognosminskningar på runt 20
procent och fallande börskurser i samma storleksordning. Det är ingen exakt
vetenskap såklart, men givet att värderingsmultiplarna idag är hyggligt
genomsnittliga och prognoserna för 2023 är positiva så finns en tydlig nedsida
för börsen. Samtidigt verkar guldpriset lite nedpressat av de stigande räntorna,
räntor som under 2023 mycket väl kan börja sänkas när recessionen biter på
inflationen. I det scenariot kan guldet stiga lika mycket som börsen faller och
ge en mycket bättre möjlighet att byta en del av sitt guld mot aktier.
Det är långt ifrån den enda relativrörelse man
kan utnyttja under 2023. I år har oljeaktier ökat kraftigt i pris medan
teknikaktier och andra hajpade Covidstimulansvinnare rasat. Man får väldigt
många fler Meta och Tesla till exempel, för sina SLB eller COP, än man fick för
ett år sedan. Jag räknar visserligen med att relativrörelsen mellan teknik och
olja generellt sett också har en bra bit kvar, för många har inte ens börjat
byta åt andra hållet ännu. Jag kommer därför åtminstone under våren 2023 hålla
kvar mina longs i värdebolag som
Occidental, COP, SLB, Agnico, SHB, Danske Bank och även just Meta, som motvikt
mot potensielt utvalda shorts som
Tesla, LULU, Netflix, Shopify, Snowflake och indexankare som Amazon och
Microsoft.
Beroende på “dagsform” viktar jag om lite fram
och tillbaka månadsvis mellan bolagen och branscherna, för det kan svänga
snabbt i bolag som extremt dyra Tesla och det prisvärda oljeserviceföretaget
SLB (“Schlumberger”) även om den längre riktningen är given. Det är ungefär som
med guldet. Om jag skulle byta tillbaka från olja till teknik idag har jag
tagit ett enormt vinnarkliv i Lustiga Huset-trappan. Men jag ser framför mig
hur det finns ett lika stort kliv till att ta. Det är förstås inte enkelt med
tajmingen och det är inte enkelt att välja rätt bolag att uttrycka sin syn med.
Det kompliceras också av att alla teknikbolag inte är lika bra eller dåliga
eller lika dyra. GOOG är t.ex. en kassaflödesmaskin med relativt låg värdering
relativt tillväxten och inte minst sina konkurrensfördelar, medan Tesla är 5-10
gånger så högt värderat per intäktskrona som de allra bästa övriga
biltillverkarna, trots att ledningen är pressad i media och extremt stretchad
mellan sina uppgifter i många stora företag samtidigt. annonssäljaren Meta
Platforms har kraschat både på grund av techsektorns allmänna nedgång men ännu
mer orsakat av den ifrågasatta satsningen på Metaversum. Jag tror att Meta är
något på spåren, att det är ungefär som när Microsoft svängde från
licensmjukvara på disk till att bli ett internetföretag. Det tog lång tid och
Microsoft föll med 75%, men sedan fick en investerare nästan +1500% från
botten. Den extra kickern med Meta kan vara att det förstås går att backa från
Metaversumsatsningen i dess nuvarande form och bli lite mer som innan, eller
bara halvera investeringstakten, för att aktien ska se mycket billig ut igen.
Redan nu värderas den till bara cirka 11 gånger vinsten i år, en vinst som
ligger en tredjedel under förra årets. Visst, man ska se upp för annonsföretag
(SNAP, META, GOOG, ADBE mfl) inför en recession, men det finns gränser för hur
relativt billigt ett stort bolag med en extrem “reach” till 3 miljarder
användare samt en bevisat kompetent VD kan bli.
Konstigare saker har för övrigt hänt än att
META blir uppköpt här, precis som den eviga förloraren Twitter blev av den
eviga vinnaren Elon Musk. Det finns många bolag som skulle betala dyrt för en
vänskaplig sammanslagning med META och Zuckerberg och deras teknikportfölj och
användarbas. Den stora frågan är mest vilka köpare som myndigheterna skulle
tillåta och vilka som skulle våga försöka efter FTCs nej till Microsofts bud på
Activision. På tal om det har ju plötsligt Microsoft 70 miljarder dollar över
nu att köpa något annat som fallit i pris relativt bolaget.
Temat är alltså vilka relativprisrörelser som
är klara, kan väntas fortsätta, eller till och med reverseras, samt i vilka
fall skillnaderna kan utlösa uppköpsaktivitet. Tidigare i år fick vi till
exempel se tobaksbolaget Philip Morris köpa upp mitt största innehav Swedish
Match. Det blev ett välkommet plåster på såren i år för min senare förlust på
laxbolaget Austevoll när Norge föreslog straffskatt på laxodling. När det finns
synergier inom både kostnader och distribution och multiplarna är relativt låga
brukar buden hagla när vissa bolag släpar efter lite. Jag tror att till exempel
gruvindustrin börjar bli mogen för mer affärer. Världen börjar inse värdet av
basvaror som klassiska industrimetaller, ädelmetaller och inte minst batteri-
och elmotormetaller och -mineraler. Det har redan skett en del mindre affärer
inom litium, grafit och sällsynta jordartsmetaller, men ännu inga
jättesammanslagningar inom kol, koppar och järn, eller olja för den delen. Det
är främst där jag skulle hålla utkik, men faktum är att i nästan alla branscher
finns förutsättningar för affärer 2023. Inom läkemedel finns stora skillnader i
värdeutveckling och finansiell styrka efter det senaste året. Samma sak gäller
läkemedel och medicinteknik, fordon, försvar, verkstad, banker, försäkring,
telekom, spel osv.
Jag kan inte ge något facit förstås, men
tipset är att satsa selektivt på företagen strax under de allra största i
respektive bransch och noga välja ut de som har tydliga fördelar i form av
teknik eller specifika marknader och kundgrupper. För att det ska göra någon
skillnad (men utan att irritera konkurrensmyndigheterna) behöver de största och
starkaste köpa ganska stora företag. Och för att det ska vara en bra idé måste
förvärvet såklart innehålla något värdefullt. Även om det är svårt att avgöra
utifrån så ökar sannolikheten om bolaget redan är ganska stort eller mycket
framgångsrikt i sin nisch – som Elekta eller Getinge t.ex. Är man modig vågar
man sälja dyra jättar emot, de kan ju uppfattas som att betala för dyrt för
förvärven och dra upp skuldsättningen när räntorna är höga. Atlas Copco känns
t.ex. farligt högt värderat givet konjunkturläget. Där kan det vara dags för en
dubbeldusch på nedsidan avseende både prognoser och multiplar, lite som den
2008.
Inför 2023 håller jag tills vidare kvar i nordiska
retailbanker, amerikanska oljejättar, utvalda uppköpsobjekt som Kindred och
Elekta, guldgruvor som Agnico, samt en del specialcase som Austevoll, Meta,
SSAB och Stellantis. På shortsidan finns Who’s Who av ARKs innehav av
molnmjukvara till 10-20 gånger sales, samt
förstås t.ex. Apple och Tesla, men särskilt Tesla åker ut och in i portföljen
oftare än andra aktier för att dra nytta av orimliga månadsrörelser åt båda
hållen.
Under 2023 kommer jag dessutom mer
systematiskt leta efter just potentiella uppköpsobjekt bland lite bortglömda
kvalitetsföretag, eller bolag i omotiverat oälskade branscher, i
marknadsvärdeklassen 10-100 miljarder dollar, som har mellanhöga vinst- eller
salesmultiplar, på runt 12 respektive 1,5. Mat, gödsel, jordbruk, olja, pipelines,
bilar, gruvor, guld, tillverkande företag, banker, utbombade teknikaktier inom
halvledare, pharma, medtech, underhållning (Spotify), annonser (Meta) mm. Det
finns hur mycket som helst att köpa… Och lika mycket kvar att shorta, för
recessionen och de höga räntorna har ännu inte alls fått tillräckligt genomslag
på t.ex. dyra Saas-företag utan särskilda unika fördelar. Det är långt kvar på
nedsidan för en hel del av de allra största indexbärarna vars värderingar hållt
uppe av indexalgoritmer och automatiska kapitalflöden. Bättre relativa
alternativ samt direkta utflöden kan vända den processen till en mardrömsloop
för många ETF:er. ARK var kanske bara föråkaren. Huvudtipset för 2023 är nog
fortsatt att inte göra som alla andra utan våga gå sin egen väg, dvs undvik
huvudlöst bottenfiskande och tanklösa Köp
Och Behåll-strategier.
Bull & Bear-certifikat
This information is in the sole responsibility of the guest author and does not necessarily represent the opinion of Bank Vontobel Europe AG or any other company of the Vontobel Group. The further development of the index or a company as well as its share price depends on a large number of company-, group- and sector-specific as well as economic factors. When forming his investment decision, each investor must take into account the risk of price losses. Please note that investing in these products will not generate ongoing income.
The products are not capital protected, in the worst case a total loss of the invested capital is possible. In the event of insolvency of the issuer and the guarantor, the investor bears the risk of a total loss of his investment. In any case, investors should note that past performance and / or analysts' opinions are no adequate indicator of future performance. The performance of the underlyings depends on a variety of economic, entrepreneurial and political factors that should be taken into account in the formation of a market expectation.