Banker i EU och Sverige
Svenska SEB tillhör vinnarna i OMX idag, fredag 12 juli, efter att ha redovisat ett starkt räntenetto. SEB drar även med sig de andra nordiska bankerna upp. Annars har bankerna tappat mark mot OMX senaste tre månaderna, men just senaste månaden hämtat sig rejält.
Svenska SEB tillhör vinnarna i OMX idag, fredag 12 juli, efter att ha redovisat ett starkt räntenetto. SEB drar även med sig de andra nordiska bankerna upp. Annars har bankerna tappat mark mot OMX senaste tre månaderna, men just senaste månaden hämtat sig rejält.
Jag förstår att låga P/E-tal och höga direktavkastningar kan se lockande ut, särskilt om man
som investerare känner lite höjdskräck i övrigt på börsen. Men kom ihåg att banker inte
värderas som andra företag, och det finns ofta god anledning att hålla nere värderingarna på
just banker sent i en högkonjunktur. På kortare sikt kan det dock ändå vara läge att köpa banker
som en trade, men mer om det längre ned.
Om vi tittar söder om Skandinavien så har europeiska banker gått riktigt dåligt de senaste 18
månaderna. Bankindexet SX7E har fallit från drygt 140 till låga 90, bland annat drivet av
Deutsche Bank. Deutsche Bank har gått dåligt länge, och trots en rad försök sedan krisen 2008
att rädda banken med förslag på fusioner och omstrukturering tvingades man häromdagen än
en gång att gå ut med ett uppsägningsprogram för nästan 20 000 personer.
DB är som sagt inte ensamt; nästan alla storbanker i Europa närmar sig sina lägsta nivåer på
länge i en stadigt fallande trend. Det kan emellertid också tolkas som att det finns ett tekniskt
stöd ungefär här, vilket skulle kunna ge ett oväntat rally och tvinga fram täckning av
kortpositioner. En sådan utveckling skulle i alla fall vara lite contrarian, för ingen verkar gilla
Europeiska banker just nu.
Fundamentalt innebär lägre räntor och inverterad räntekurva svårigheter för bankerna att tjäna
pengar. Det syns också tydligt att den tyska tioårsräntan samvarierar med bankindex; ju lägre
ränta desto lägre bankkurser. Det blir också självuppfyllande, eftersom svaga banker orsakar
svagare ekonomi vilket leder till sänkta räntor vilket då underminerar bankerna ytterligare. Att
amerikanska Fed nyligen har vänt till räntesänkningar från höjningar gör det inte lättare, för om
USA sänker då måste (och vill) definitivt ECB göra det. Fallande inflationsförväntningar och
svaga PMI-mätningar på sistone ger ytterligare stöd för tesen om lägre räntor (och lägre
aktiekurser för bankerna).
Samtidigt som Europeiska banker dör en långsam sotdöd skakar det globala finansiella
systemets grundvalar. Det är bland annat Bitcoin och företagskopplade digitala valutor som
hotar dollarns status som reservvaluta, samt kan underminera olika nationers monetära kontroll.
Utvecklingen sker för övrigt i linje med cykeln för det globala finansiella systemet, vilket
genomgått stora förändringar ungefär var 30-40:e år (1873, 1914, 1944, 1971).
I praktiken har systemet spelat på övertid sedan Draghis berömda “Whatever it takes” anförande sommaren 2012. Kanske kan man säga att vi faktiskt redan då påbörjade det senaste monetära paradigmet, vilket innebar en övergång till obegränsat penningtryckande, också känt som Modern Monetary Theory eller Magic Money Tree. Men egentligen ska man nog se QE som ett sätt att förlänga cykeln innan den riktiga förändringen tar vid. Vi har inte minst det senaste året sett hur världens centralbanker har börjat hamstra guld på ett sätt som påminner om hur Frankrike ledde en process som innebar att USA på 60-talet förlorade hälften av sitt guld innan Nixon satte stopp 1971 och nästa monetära era påbörjades.
Bull & Bear-certifikat
Spännande nog sammanfaller den monetära cykeln med den s.k. Fjärde Vändpunkten, vilken
varnar för mycket omvälvande kommande tio år, då institutioner som dominerat ekonomi och
politik i 80 år kan komma att förändras väsentligt eller t.o.m. omstörtas. Det gäller inte minst
företeelser som dollarns reservvalutastatus och petrodollarsystemet, men även till exempel FN och EU. I en sådan omdaningsprocess kan mängden guld ett land sitter på bli en viktig faktor för att avgöra vilka länder, institutioner och valutor som får marknadens förtroende.
Som ett symptom på hur allvarligt myndigheterna ser på de förändrade förutsättningarna att
bedriva penningpolitik ska Facebook utfrågas av amerikanska kongressen den 16-17 juli
angående planerna på en digital valuta (Libra) och dess konsekvenser för amerikansk
penningpolitik och finansiell stabilitet.
Och i Kina skrev South China Morning Post nyligen att landet ser över möjligheterna att lansera
sin egen digitala nationsvaluta (vid sidan av de privata AliPay och WeChat Pay). Anledningen är
att landet ser Libra som ett hot mot Kinas finansiella system, särskilt om Libra kan anses vara
dollarcentriskt, vilket det i praktiken blir om dess valutakorg baseras på dollarns nuvarande
globala vikt. I Indien ser man vidare kryptovalutor som ett så stort hot att man nu utvärderar
kriminalisering av allt användande av kryptovalutor sanktionerat med fängelsestraff.
I vilket fall innebär den nuvarande trenden med allt lägre räntor att lönsamheten för svenska och
europeiska banker är under ständig press. Läget kan dessutom förvärras ytterligare om
bankernas verksamhet hotas av alternativa system för betalningslösningar, lån och sparande.
Den långa trenden ser onekligen negativ ut för bankerna. Dessutom hänger alltid risken för en
ny finanskris som ett Damoklessvärd över bankerna när det gått 10 år sedan sist, så det är
knappast läge att köpa bankerna med planen att hålla dem för evigt.
Däremot kan det mycket väl vara så att den senaste månadens outperformance bara är början
på en tillräckligt lång resa uppåt för att vara värd att följa med på. Svenska banker har hyggliga
uppsidor på 10-20% rent tekniskt, om investerarna bestämmer sig att rotera från cykliskt till
bank. Men europeiska storbanker (som Barclays, Société Générale, BBVA, Credit Suisse och
UBS) kan lätt stiga med 30%, och i flera fall mer än så, utan att det skulle innebära någon större
förändring i utseendet av deras kursgrafer.
Det ser alltså ut som det kan finnas en riktigt intressant kortsiktig contrarian-trade i att ligga lång fallna bankänglar framöver. Men kom ihåg att även om bankerna kan förefalla billiga så är de nog egentligen inte det, särskilt inte riskjusterat. Så var beredd på att behöva byta fot snabbt.
This information is in the sole responsibility of the guest author and does not necessarily represent the opinion of Bank Vontobel Europe AG or any other company of the Vontobel Group. The further development of the index or a company as well as its share price depends on a large number of company-, group- and sector-specific as well as economic factors. When forming his investment decision, each investor must take into account the risk of price losses. Please note that investing in these products will not generate ongoing income.
The products are not capital protected, in the worst case a total loss of the invested capital is possible. In the event of insolvency of the issuer and the guarantor, the investor bears the risk of a total loss of his investment. In any case, investors should note that past performance and / or analysts' opinions are no adequate indicator of future performance. The performance of the underlyings depends on a variety of economic, entrepreneurial and political factors that should be taken into account in the formation of a market expectation.