EQT: Europas riskkapitaljätte i en bransch under press

EQT grundades 1994 av Conni Jonsson med stöd från Investor AB och är Europas största börsnoterade riskkapitalbolag. Investor AB är fortfarande bolagets största ägare med knappt 15% av aktierna. Idag är EQT världens näst största riskkapitalbolag och förvaltar över 270 miljarder euro åt pensionsfonder, statliga förmögenhetsfonder och i allt större utsträckning privatpersoner. Verksamheten spänner över private equity, infrastruktur, fastigheter och tillväxtkapital med närvaro i över 25 länder.

Intäkterna har två ben. Förvaltningsavgifter, som beräknas på det kapital bolaget förvaltar, är stabila och förutsägbara. Utöver dessa får bolaget så kallad carried interest, en prestationsbaserad ersättning som betalas ut när fondernas avkastning överstiger en viss tröskelnivå. Carried interest är däremot beroende av att EQT lyckas sälja sina innehav med vinst, vilket gör den volatil och konjunkturkänslig. Den fördelningen är central för att förstå varför aktien har försvagats. I ett klimat där det tar längre tid att sälja innehav drabbas de prestationsbaserade intäkterna först, medan förvaltningsavgifterna består.

Kursraset i riskkapitalsektorn har flera orsaker. Konsultfirman Bain & Co rapporterade i februari att utdelningar till investerare som andel av förvaltat kapital låg på 14% under 2025, den näst lägsta nivån sedan finanskrisen 2008. Samtidigt har osålda innehav i branschen vuxit till 3 800 miljarder dollar och bolag stannar allt längre i portföljerna, i snitt sju år jämfört med fem år tidigare. Ju längre ett innehav behålls, desto svårare blir det att ge god avkastning.

Förutsättningarna ser också annorlunda ut idag. Under 2015, när räntorna var låga och bolagsvärderingarna stigande, räckte omkring 5% årlig vinsttillväxt i ett portföljbolag för att nå fondernas avkastningsmål. Med dagens högre finansieringskostnader och lägre värderingar krävs dock närmare 12%. Kraven på att verkligen utveckla bolagen under ägartiden har därmed ökat markant. (Financial Times, 25.02.2026)

Hamilton Lane visade i en rapport att private equity som tillgångsklass har underpresterat publika aktieindex över en, tre och fem år, även om man exkluderar de stora teknikbolagens bidrag. (Hamilton Lane, 11.03.2026) Oron kring kreditfonder har också ökat efter att flera stora amerikanska aktörer tvingats begränsa uttag eller sälja av tillgångar för att betala ut missnöjda investerare.

Geopolitiken spelar också in. Kriget i Mellanöstern och spänningarna kring Hormuzsundet har påverkat nästan en femtedel av världens sjöburna råoljeleveranser och stora mängder LNG. Energipriserna har stigit kraftigt, vilket har väckt oro för ett inflationsutbrott och satt press på centralbanker att höja räntan. Blackrocks vd Larry Fink varnade nyligen för att en global recession inte kan uteslutas om oljepriset håller sig högt.

Värderingarna på mjukvarubolag har också pressats av oro för att AI i snabb takt skulle kunna rita om spelplanen för hela tekniksektorn. Riskkapitalbolag har historiskt haft stora innehav inom just teknologi och mjukvara, och när dessa bolagsvärderingar sjunker slår det igenom i fondernas avkastning. Det försvårar i sin tur försäljningar av innehav, fördröjer prestationsbaserade intäkter och gör det svårare att attrahera nytt kapital.

Mot den bakgrunden är EQT:s 2025 särskilt anmärkningsvärt. Justerad EBITDA ökade med 21% till 1 642 miljoner euro med en marginal på 60%. Bolaget sålde innehav för rekordhöga 34 miljarder euro. Hudvårdsbolaget Galderma stod ensamt för över 9 miljarder euro.

Kapitalet som strömmade in till nya fonder mer än fördubblades till 26 miljarder euro. Infrastrukturfonden EQT Infrastructure VI nådde sitt tak om 21,5 miljarder euro, Asienfonden BPEA IX närmade sig 14,5 miljarder dollar och nya flaggskeppsfonden EQT XI lanserades med ett mål på 23 miljarder euro. Utdelningen höjdes med 16% till 5 kronor per aktie. Franzén talar om en pågående insamlingscykel på 100 miljarder euro. (EQT AB Year-end Report, 22.01.2026)

I en intervju i mars la Franzén fram sin syn på vart branschen är på väg. (Australian Financial Review, 25.03.2026) Av de uppskattningsvis 20 000 aktörer som verkar på den privata marknaden har bara 5 000 lyckats ta in nytt kapital under den senaste sjuårscykeln. Kvar finns 15 000 så kallade zombiefonder utan kapital att investera och med svårigheter att rekrytera, som på sikt kommer att lägga ner eller omvandlas till mindre family offices. Branschdata från Preqin visar att det osålda värdet i fonder äldre än tio år har sexdubblats under det senaste decenniet till över 1 000 miljarder dollar. (Financial Times, 23.02.2026)

Franzén menar att den pågående utslagningen gynnar de största aktörerna. I oroliga marknader tenderar börsnoterade bolag att bli billigare att köpa ut, stora företag att sälja av verksamhetsdelar och svagare konkurrenter att tvingas göra sig av med tillgångar. Samtidigt konsoliderar institutionella investerare allt mer kapital till ett fåtal förvaltare med dokumenterad avkastning.

Förvärvet av brittiska Coller Capital, som offentliggjordes i januari 2026, är ett tydligt steg i den riktningen. Affären värderas till upp till 3,7 miljarder dollar och ger EQT tillgång till den så kallade secondaries-marknaden, där befintliga fondandelar köps och säljs mellan investerare. Det segmentet växer med över 40% årligen och tenderar att stärkas just när resten av marknaden saktar in, eftersom fler investerare kräver likviditet.

Franzén lyfte också fram EQT:s storskaliga satsning inom datacenter och energiinfrastruktur som en tillväxtmotor. Bolaget är en av världens största investerare i segmentet, och det gemensamma budet tillsammans med Global Infrastructure Partners och andra på amerikanska energibolaget AES Corporation, värderat till 33,4 miljarder dollar, visar på ambitionsnivån. Franzén menar att behovet av datacenter och energi för AI är långt större än tillgången och att den obalansen kommer att bestå.

EQT handlas till en premie jämfört med europeiska konkurrenter som CVC och Partners Group, omkring 21 till 22 gånger den förväntade vinsten för 2026. Coller-affären innebär att cirka 81 miljoner nya aktier emitteras, vilket späder ut befintliga ägares innehav. Sektorn som helhet saknar tydliga positiva katalysatorer på kort sikt och om vinstprognoserna fortsätter att justeras nedåt kommer aktierna inte framstå som billiga trots kursrasen.

Frågan är om branschens problem är tillfälliga eller mer bestående. EQT:s rekordresultat för 2025, det breda flödet av nytt kapital och steget in i secondaries talar alla till bolagets fördel. Geopolitisk osäkerhet, stigande energipriser och pressade teknikvärderingar gör dock att återhämtningen kan ta tid. Analytikernas genomsnittliga riktkurs ligger kring 400 till 410 kronor, en uppsida på cirka 40% från dagens nivåer. (Investing.com, 04.2026) Nästa rapporttillfälle är den 22 april, då Q1 2026 presenteras. Vontobel erbjuder ett brett utbud av hävstångsprodukter med EQT som underliggande, vilket ger investerare möjlighet att ta både lång och kort exponering utifrån sin egen marknadssyn.