Är den långa eller korta framtiden viktigast? Investeringstankar inför årsskiftet

Digitala jättar som Google och Microsoft täljer guld i omstarten. För dem utgör fysiska transporter knappast något hinder. Det borde det inte göra för företag som SNAP, Pinterest, Twitter och Facebook heller, men för de senare har logistikproblem hos kunderna medfört minskad efterfrågan på annonser. I kombination med ökad kritik för tveksamma affärsmetoder och ifrågasatta företagsledare har det sänkt aktiekurserna signifikant. Vad är då ett lämpligt sätt att gå vidare härifrån? Vad är bästa sättet att positionera sig när inflationen är hög och transportsektorn extremt ansträngd, medan de bästa teknikföretagen går som tåget och andrahandssorteringen går på knäna? Vad är rätt bet på lagom lång sikt, med en stadig fundamental värdegrund och som tar hänsyn till miljö- och klimatfrågor, samt helst inte ska riskera att falla mycket i det korta perspektivet?

Vågar man haka på årets storvinnare, meme-aktier med namn som AMC, GameStop och Lucid, eller vaccinföretag som Moderna och BioNTech? Eller ska man hoppas på en fortsatt positiv trend för storföretag som Nvidia, Alphabet, Oracle och Microsoft? För att inte tala om oljebolag som Exxon eller banker som Bank Of America och Morgan Stanley. På längre sikt tror jag både oljebolag och banker får svårt att leverera höga avkastningstal, medan informationsföretag inom halvledare, affärssystem, mjukvara, underhållning, försäljning med mera skulle kunna bli de stora vinnarna. Typiskt sett brukar dessutom bolag som gått starkt januari-oktober fortsätta uppåt på slutsträckan mot årsskiftet, så kort och lång sikt rimmar bra för många techbolag.

Oljebolag som Exxon är fortfarande avskydda och omotiverat billiga, som om marknaden tror att oljepriserna snart ska komma ner igen. Jag tror man för tillfället ska glömma peak oil, elektrisk revolution, klimatångest med mera och se till kalla hårda data och då har oljeaktierna klart mer att ge. Detsamma gäller bankerna: I framtiden skulle bankerna kunna bli nollor pga fintechrevolutionen med en mängd andra finanslösningar för företag, privatpersoner och stater. Men just nu ser bankerna helt enkelt för billiga. Även de är behandlade som om spelet redan är över.

Kan man kanske hitta nästa års vinnare bland relativa eftersläpare? Hur känns Alibaba, Disney, MasterCard och Intel? Har Intel verkligen en gång för alla förlorat slaget om halvledarna? Jag har verkligen svårt att tro det. Halvledare är luften världen andas och vattnet världen dricker. Det finns för lite kapacitet i sektorn, så även om Intel inte tar tillbaka förstaplatsen har de en given plats i centrum för världsekonomin länge än.

I Sverige heter alla förlorare i år något med Medical eller pharma. Mina motvallsgener får mig direkt att vilja frångå min princip att inte köpa den typen av forskningsbolag för leta fynd bland biotechhaverierna. Kanske har marknaden i viss enstaka fall orättvist dragit alla över en kam. Nej, jag kan inte bolagen och då har jag faktiskt inget där att göra. Jag har nog med möjligheter inom halvledare, mjukvara, social media, banker, olja och biltillverkare. Just nu skakar aktiemarknaden. Just nu är infationstrycket högt. Just nu står containerfartyg stilla. Just nu annonseras det mindre och både Halloween och julen är i fara för detaljhandel och reklamsäljare (Facebook, Twitter, Snapchat). Men snart är problemen förbi och bortglömda, snart är stimulanserna tillbaka, snart fortsätter inflödena till aktier och kryptovalutor på jakt efter dels indexvikt, dels billiga fynd och avkastnings-alfa.

S&P 500 ligger på all time high, OMX är bara 4% under sin maxnivå, och Bitcoin nådde nya rekord för bara precis en vecka sedan. Ur ett makroperspektiv för de finansiella marknaderna råder ingen oro, trots prat om allt från stagflation, skuldtak och nya virusvarianter till krig om Taiwan och halvledarbrist. Nej, centralbanksbiljonerna från pandemin skvalpar fortfarande runt i systemet på jakt efter en lämplig parkeringsplats. Men för varje köp hamnar pengarna i någon annans händer och måste likt en het potatis snabbt skickas vidare och bjuda upp priset på andra tillgångar. Det är svårt att avgöra om det är bäst att leta billiga fynd eller bara köpa vinnarna som redan visat sig fungera. Så länge likviditetsspelet fortsätter, vilket det lär göra inom överskådlig tid är det bevisade vinnare man ska satsa på: MONA: Microsoft, Oracle, Nvidia och Alphabet. Och de största vinnarna av alla hittills förstås: kryptovalutor.

Värdebaserade fyndköp kan faktiskt vänta tills nästa marknadsfas står runt hörnet. Om man hinner byta fot då… För mig lockar ändå redan stora delar av bilsektorn med namn som Honda, Renault, GM och Ford, för att inte tala om alla slags gruvor -- guld, silver, grafit, nickel, koppar, elmotormetaller, uran med mera. Som värdeinvesterare gillar jag också för tillfället Bank of America, olja och JP Morgan (BOOM!). Däremot har jag lite svårt för DAIM-bolagen Disney, Alibaba, Intel och MasterCard, fast även de lär komma igen efter en dipp. Jag väntar dock gärna på att nedgången blir rejäl innan jag måste leta ända där nere i listorna.

Sammanfattningsvis gillar jag dels att köpa digitala vinnarbolag i positiv trend, dels billiga företag med fötterna fastskruvade i den gamla ekonomin: banker och olja. Mest av allt på både kort och lång sikt gillar jag gränssnittet mellan de båda: gruvor med fokus på råvarorna till den nya gröna ekonomin, till exempel Leading Edge Materials med Europas bästa fyndigheter av naturlig grafit och rare earth elements. Och som försäkring mot skuldberg och gränslösa politiker ser jag till att ha en rejäl exponering mot både den gamla tidens och nya tidens pengar: guld och kryptovalutor i en helig kombination.