Argentinas ekonomiska kris och dess påverkan på den globala matkrisen

Argentina har sedan länge försökt hantera sin krisande ekonomi och valuta genom att bland annat begränsa hur stora kontantuttag man får göra per vecka, samt hur mycket USD befolkningen får köpa till den officiella växlingskursen. Åtgärderna har dock inte lett till ökat förtroende för den argentinska centralbanken och en stark argentinsk peso (ARS), utan snarare till att det finns en officiell USDARS-kurs och en inofficiell, eller Blue Dollar.

Idag handlas den officiella USDARS-kursen till omkring 130, för vilken du som Argentinare maximalt får köpa 200 USD för varje månad. Samtidigt handlas USD inofficiellt till mer än den dubbla kursen, där man får betala över 330 ARS per USD, och eftersom utsikterna för den argentinska ekonomin ser ut att påminna om läget i början av 2000-talet betalar många mer än gärna mer för att bli av med sina ARS.

Nu protesterar de argentinska bönderna mot den svaga officiella växlingskursen, eftersom de när de exporterar sojabönor får betalt av den argentinska staten i den officiella valutakursen och därmed förlorar 60 procent redan innan de skattat på intäkterna. I protest har nu bönder som producerar sojabönor helt slutat exportera och sitter istället på stora lager.

Exportstopp är inte ett nytt fenomen i Argentina, utan sker med jämna mellanrum när bönder slutar exportera för att skydda sig mot inflation och använder då sin producerade råvara som en reserv som de kan sälja dyrare i framtiden. Nu diskuterar dock regeringen två möjliga alternativ för att lösa det tillfälliga exportstoppet genom att antingen helt enkelt beslagta böndernas lager och tvångsexportera, eller genom att skapa en tredje växlingskurs som ska ligga mellan den officiella växlingskursen och Blue Dollar.

Som världens tredje största producent av sojabönor får ett exportstopp såklart påverkan på den globala tillgången på mat. Tillsammans med Rysslands invasion i Ukraina som fortsätter att skaka världen och både tillgång på energi och mat är exportstoppet särskilt oroande. 

Hittills i år har priset på sojabönor rört sig volatilt, men handlas nu nära de nivåer vi såg i början på året. Sedan botten vid covid19-kraschen i mars 2020 har dock priset stigit först över 100 procent innan det nyligen föll tillbaka och handlas nu cirka 70 procent högre än vid pandemins början.

Trots historiskt höga priser finns dock fortfarande uppsida på lång sikt. Priset på ammoniak, ett vanligt gödningsmedel, har stigit i pris från att kosta 215 USD per ton i september 2020 till att kosta över 1 200 USD i mars 2022.

Med Ryssland som största producent av gödningsmedel som det nu det råder brist på globalt kan det komma att synas i råvarulagrena de kommande månaderna, därav finns det lite utrymme för långsiktigt prisfall på mat. Nu har dessutom EU-kommissionen föreslagit temporärt ta bort de tullar som idag ligger på de två nyckelingredienser som behövs för att tillverka gödningsmedel i ett försök att få kontroll på priserna.

Hittills har böndernas exportstrejk fått liten eller ingen effekt på priset på sojabönor som handlas betydligt lägre än för en månad sedan, men prisfallet är snarare tekniskt och beror på att hela råvarusektorn fallit än att det finns fundamentala negativa signaler bakom.