Vågar du fynda bank, olja och bilar inför stagflationens moder?

Det har gått ungefär nio månader sedan börsnedgången inleddes. kanske är det nästan lika länge kvar. Normalt skulle vi då ha mer än halva raset framför oss. Ja, -30% till härifrån för S&P 500 och Nasdaq lagom tills hoppet kan tändas om nya stimulanser nästa höst passar bra in i min syn på ekonomi, inflation, centralbanksbeslut och USAs presidentval 2024.

Inflationen anses vara det värsta hotet, ett hot som Federal Reserve vill bekämpa med alla medel. Det görs på samma klumpiga sätt som “deflationshotet” skulle motas med “whatever it takes”, vilket är orsaken till att vi nu överhuvudtaget har ett inflationsproblem. Det påstådda deflationsproblemet 2009-2021 var för övrigt förstås bara en effekt av den kraschade husprisbubblan, som ju Fed hade skapat som reaktion på IT-raset 2000-2003. Att IT-aktier hade så omotiverat höga nivåer att störta ned från berodde som bekant på att, ja just det, Fedchefen Greenspan gav grönt ljus för en IT-bubbla andra halvan av 90-talet.

Även på den absoluta toppen i mars 2000 påstods från centralbankshåll att man aldrig kan känna igen en bubbla förrän efteråt. Men, jodå, det finns alltid tecken och markörer, som t.ex. Michael Burry mycket riktigt noterat. Många erfarna investerare med fantastisk avkastningshistorik varnade relativt vältajmat för omotiverat höga värderingar både 1999-2000, 2006-2007, 2019 och 2021. Men centralbankerna krigar på, alltid med vad de anser vara det perfekta svaret på förra krisens problem. Just därför skapar de större och större obalanser, alltmer desperata och stora, oprövade experimentella åtgärder, vilket orsakar allt större svängningar. Frågan den här gången är om svängningen nedåt också hinner bli rekordstor och de resulterande värderingarna rekordlåga, eller om bankirerna ger upp tidigt igen.

I det senare fallet skulle Fed och ECB alltså ganska snart följa i Bank Of Englands fotspår och dra igång sedelpressarna igen. Det skulle tyvärr sannolikt orsaka ännu värre katastrofer längre fram, som om det behövdes när det är krig i Europa, Ryssland (kanske) bombar sin egen gasledning för att pressa Tyskland och EU till underkastelse i vinter. Men i det korta perspektivet är kapitulerande centralbanker sannolikt bra för börskurser, kryptovalutor och ädelmetaller. En pivot till förnyade stimulanser innan man fått bukt med inflationen innebär att transitionen till ett nytt ekonomiskt system påskyndas. Och då är det främst skuldägarsidan i ekonomin som raderas ut, vilket innebär problem för pensionärer, kontanter, löntagare och konsumenter, medan realtillgångar i vissa fall behåller eller ökar sitt relativa värde. Typiskt sett blir det dock sämre för alla i en sådan omgivning, så det gäller att försöka bättra på sin relativposition så mycket som möjligt.

Bland nyheterna idag märks t.ex. Credit Suisses och Deutsche Banks nygamla problem. Deras problem tog liksom aldrig slut efter den huvudlösa expansionen i början på 2000-talet. Det kan kanske riskera att dra med sig fler Europeiska banker i fallet och i värsta fall skaka själva EU i grunden när vissa länder vill kunna stimulera sina egna ekonomier och rädda sina banker på sina egna villkor utan att formerna dikteras från centralt EU-håll. Grekland, Spanien och Italien är som alltid de vanliga misstänkta.

Personligen ser jag amerikanska oljebolag som det relativt sett starkaste kortet på aktiemarknaden. Inflation, geopolitisk oro, deglobalisering, marginalisering av Ryssland med mera pekar alla mot mycket högre oljepriser. Faktum är att även övergången till förnybar energi också gör det. Det krävs enorma mängder energi att gräva upp mineralerna som behövs för att bygga solceller och vindkraftverk – och för själva konstruktionen. I det korta perspektivet måste energin tas från kol, olja och naturgas; och först på 10 års sikt kanske från nya kärnkraftverk. På ännu längre sikt kan sol och vind bli självförsörjande, dvs producera mer energi än det krävs för utbyggnaden nya av sol- och vindparker, men då börjar vi prata om 15-20 års horisont. Det är tur att t.o.m. Tyskland börjat diskutera att återstarta kärnkraftverk samt att inte stänga ned sina tre sista.

Trots den begynnande bankkrisen i Europa ser jag fortfarande nordiska banker som bra investeringar det kommande året. De är redan billiga på redovisade vinster och vinstprognoser och det är högst osannolikt att deras kärnaffärer eller kreditförluster påverkas signifikant av problem för CS och DB, inklusive sekundära effekter. Nedgångarna i dag, måndag för t.ex. Danske bank och Swedbank kan mycket väl vara riktigt bra köplägen, men man ska förstås ändå ha respekt för att den nu negativa marknadspsykologin bakom investeringar i bank först kräver lugnande kvartalsrapporter för att vända.