Vågar du fynda bank, olja och bilar inför stagflationens moder?
Recessionen kommer allt närmare. Högre räntor, högre elpriser och höga bensinpriser tar konsumtions- och investeringsutrymme från både konsumenter och företag. Marknaden har inte riktigt tagit till sig detta ännu – än så länge har bara värderingsmultiplarna sänkts. När dessutom prognoserna börjar revideras ned, ja då faller börsen sannolikt den andra halvan. Det skulle stämma överens med historiska mönster, där det normalt varit så att en nedgångsmarknads andra och tredje tredjedelar, i tid räknat, gett större nedgångar än den första tredjedelen.
Det har gått ungefär nio månader sedan
börsnedgången inleddes. kanske är det nästan lika länge kvar. Normalt skulle vi
då ha mer än halva raset framför oss. Ja, -30% till härifrån för S&P 500
och Nasdaq lagom tills hoppet kan tändas om nya stimulanser nästa höst passar
bra in i min syn på ekonomi, inflation, centralbanksbeslut och USAs
presidentval 2024.
Inflationen anses vara det värsta hotet, ett
hot som Federal Reserve vill bekämpa med alla medel. Det görs på samma klumpiga
sätt som “deflationshotet” skulle motas med “whatever it takes”, vilket är
orsaken till att vi nu överhuvudtaget har ett inflationsproblem. Det påstådda
deflationsproblemet 2009-2021 var för övrigt förstås bara en effekt av den
kraschade husprisbubblan, som ju Fed hade skapat som reaktion på IT-raset
2000-2003. Att IT-aktier hade så omotiverat höga nivåer att störta ned från
berodde som bekant på att, ja just det, Fedchefen Greenspan gav grönt ljus för
en IT-bubbla andra halvan av 90-talet.
Även på den absoluta toppen i mars 2000
påstods från centralbankshåll att man aldrig kan känna igen en bubbla förrän
efteråt. Men, jodå, det finns alltid tecken och markörer, som t.ex. Michael
Burry mycket riktigt noterat. Många erfarna investerare med fantastisk
avkastningshistorik varnade relativt vältajmat för omotiverat höga värderingar
både 1999-2000, 2006-2007, 2019 och 2021. Men centralbankerna krigar på, alltid
med vad de anser vara det perfekta svaret på förra krisens problem. Just därför
skapar de större och större obalanser, alltmer desperata och stora, oprövade
experimentella åtgärder, vilket orsakar allt större svängningar. Frågan den här
gången är om svängningen nedåt också hinner bli rekordstor och de resulterande
värderingarna rekordlåga, eller om bankirerna ger upp tidigt igen.
I det senare fallet skulle Fed och ECB alltså
ganska snart följa i Bank Of Englands fotspår och dra igång sedelpressarna
igen. Det skulle tyvärr sannolikt orsaka ännu värre katastrofer längre fram,
som om det behövdes när det är krig i Europa, Ryssland (kanske) bombar sin egen
gasledning för att pressa Tyskland och EU till underkastelse i vinter. Men i
det korta perspektivet är kapitulerande centralbanker sannolikt bra för
börskurser, kryptovalutor och ädelmetaller. En pivot till förnyade stimulanser
innan man fått bukt med inflationen innebär att transitionen till ett nytt
ekonomiskt system påskyndas. Och då är det främst skuldägarsidan i ekonomin som
raderas ut, vilket innebär problem för pensionärer, kontanter, löntagare och
konsumenter, medan realtillgångar i vissa fall behåller eller ökar sitt
relativa värde. Typiskt sett blir det dock sämre för alla i en sådan omgivning,
så det gäller att försöka bättra på sin relativposition så mycket som möjligt.
Bland nyheterna idag märks t.ex. Credit
Suisses och Deutsche Banks nygamla problem. Deras problem tog liksom aldrig
slut efter den huvudlösa expansionen i början på 2000-talet. Det kan kanske
riskera att dra med sig fler Europeiska banker i fallet och i värsta fall skaka
själva EU i grunden när vissa länder vill kunna stimulera sina egna ekonomier
och rädda sina banker på sina egna villkor utan att formerna dikteras från
centralt EU-håll. Grekland, Spanien och Italien är som alltid de vanliga
misstänkta.
Personligen ser jag amerikanska oljebolag som
det relativt sett starkaste kortet på aktiemarknaden. Inflation, geopolitisk
oro, deglobalisering, marginalisering av Ryssland med mera pekar alla mot
mycket högre oljepriser. Faktum är att även övergången till förnybar energi
också gör det. Det krävs enorma mängder energi att gräva upp mineralerna som
behövs för att bygga solceller och vindkraftverk – och för själva
konstruktionen. I det korta perspektivet måste energin tas från kol, olja och
naturgas; och först på 10 års sikt kanske från nya kärnkraftverk. På ännu
längre sikt kan sol och vind bli självförsörjande, dvs producera mer energi än
det krävs för utbyggnaden nya av sol- och vindparker, men då börjar vi prata om
15-20 års horisont. Det är tur att t.o.m. Tyskland börjat diskutera att återstarta
kärnkraftverk samt att inte stänga ned sina tre sista.
Trots den begynnande bankkrisen i Europa ser
jag fortfarande nordiska banker som bra investeringar det kommande året. De är
redan billiga på redovisade vinster och vinstprognoser och det är högst
osannolikt att deras kärnaffärer eller kreditförluster påverkas signifikant av
problem för CS och DB, inklusive sekundära effekter. Nedgångarna i dag, måndag
för t.ex. Danske bank och Swedbank kan mycket väl vara riktigt bra köplägen,
men man ska förstås ändå ha respekt för att den nu negativa marknadspsykologin bakom
investeringar i bank först kräver lugnande kvartalsrapporter för att vända.
Mini Future
För de flesta aktier och branscher gäller
samma sak, leta upp relativt trygga branscher, branscher som kan öka
marginalerna när räntor, råvarupriser och elpriser skenar, men köp inte allt på
en gång. Försök alltså inte att pricka en exakt botten utan snitta in dig under
den kommande sannolika andra halvan av den här nedgången och positionera dig i
god tid för en Fed pivot under andra halvan av 2023.
En lite oväntad sektor att titta på kan vara
bilbranschen. Porsche noterades förra veckan, vilket kan öka intresset för
biltillverkare generellt. Alla bensinbilstillverkare har dessutom numera
elektriska alternativ så den negativa ESG-stämpeln håller på att tvättas bort.
Det har samtidigt som sidoeffekt att pressa Tesla. För varje kvartal som går
äts Teslas försprång inom elbilar upp medan företaget snarast i panik försöker
ändra imagen från bilbolag till robot- och AI-företag. Tyvärr går det ganska
dåligt på båda fronterna. Demonstrationen av Optimus i helgen visade att Teslas
robotdans ligger 10-20 år bakom bolag som Boston Dynamics och Honda. Och
samtidigt släppte Tesla svaga försäljningssiffror för september och Q3. Det
blir därmed allt svårare att motivera köp av en Teslabil med gammal design.
S/3/X och Y börjar nämligen alla få lite väl många år på nacken och inga nya
modeller är på gång.
Även Teslaaktien i sig själv har det svårt,
dels på grund av Elon Musks allt mer märkliga utspel, t.ex. lät det som han
annonserade sin egen avgång i helgen, men även att det nu finns mängder med
modernare alternativ från riktiga bilföretag inom alla prissegment. Tesla äts
upp av bolag som Porsche och BMW från ena hållet och Renault och Honda från det
andra. Dessutom är Musk själv upptagen med att köpa Twitter, vilket kan tvinga
fram fler aktieförsäljningar i höst efter rättegången om förvärvet i mitten av
oktober.
Det känns nog lite för tidigt att köpa vanliga
biltillverkare som GM, Ford, Honda, Toyota, Renault, Volkswagen och Porsche
precis innan alla stagflationers moder slår till samtidigt med en energikris,
men vändningen kan komma tidigare än man tror. Jag tror att den absoluta
aktiekursbotten för konjunkturkänsliga sektorer som bilar och detaljhandel
inträffar under det andra kvartalet 2023. Det beror på att det slutar bli sämre
i tilltagande takt och på att värderingen helt enkelt blivit så låg att riktiga
värdeinvesterare lockas tillbaka till marknaden. Nyckeln blir när Fed svänger
till nya stimulanser, och att försöka hitta en punkt något halvår innan det
sker.
Återigen är nog bästa sättet att få med sig
uppgången att snitta in sig hela vägen genom det kommande årets svacka i
stabila bolag som kan finansiera sig själva och har starka balansräkningar,
samt låga implicita normaliserade Price/Earnings (P/E)-tal. Där återfinns
banker, oljebolag och faktiskt även en del gamla bilföretag. Dock absolut inte
Tesla, som mer sannolikt är den sista stenen att falla innan man kan sätta
punkt för den här omgångens krasch för teknikbolag. Om Tesla ska värderas på
ungefär samma sätt som andra framgångsrika bilbolag får vi nog prata om drygt
en gånger sales, eller uppemot 100 miljarder dollar i enterprise value. Det
motsvarar en aktiekurs på drygt 30 dollar. I det ljuset ser Honda och Renault,
relativt sett, eller för den delen Porsche och Volkswagen, extremt mycket
intressantare ut – stagflation eller inte.
This information is in the sole responsibility of the guest author and does not necessarily represent the opinion of Bank Vontobel Europe AG or any other company of the Vontobel Group. The further development of the index or a company as well as its share price depends on a large number of company-, group- and sector-specific as well as economic factors. When forming his investment decision, each investor must take into account the risk of price losses. Please note that investing in these products will not generate ongoing income.
The products are not capital protected, in the worst case a total loss of the invested capital is possible. In the event of insolvency of the issuer and the guarantor, the investor bears the risk of a total loss of his investment. In any case, investors should note that past performance and / or analysts' opinions are no adequate indicator of future performance. The performance of the underlyings depends on a variety of economic, entrepreneurial and political factors that should be taken into account in the formation of a market expectation.