Bra kv3-rapporter kanske inte räcker för att lyfta S&P500

Hittills har kriget mellan Israel och Hamas haft mindre inverkan på aktiemarknaderna än kriget i Ukraina för ungefär ett och ett halvt år sedan. Även om Gazakonflikten är mindre kan den eskalera och dra in flera oljeproducerande länder.

Jämfört med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har finansmarknaderna haft en betydligt svalare syn på konflikten mellan Israel och Hamas som inleddes den 7 oktober 2023. Kriget mellan Israel och Hamas är mindre än i Ukraina. Dessutom har de två sidorna mycket olika militära styrkor, där Israel är mycket starkare än Hamas. Kriget har dock bara börjat och har potential att eskalera. Det mest sannolika scenariot är att Iran, som hjälpte till att planera Hamas-attacken den här gången, kommer att drabbas av ytterligare sanktioner från USA och dess västallierade. Detta skulle vända den senaste tidens trend med minskade spänningar mellan USA och Iran. I bakgrunden finns också Ryssland, som gynnas av att USA har flyttat sitt fokus till Mellanöstern. Marknadsaktörer anser att en upptrappning av konflikten mellan Israel och Hamas hotar att pressa upp oljepriserna, undergräva centralbankernas ansträngningar att kontrollera inflationen och därmed pressa ned aktiekurserna. Ett sådant scenario kan också öka investerarnas aptit på säkra tillgångar som US-dollar och guld. I värsta fall kan ett utdraget krig leda till en tredje våg av global inflation.

När det gäller konfliktens inverkan på de globala marknaderna har rörelserna i olje- och aktiepriserna tilldragit sig störst uppmärksamhet. Den rådande uppfattningen bland marknadsaktörerna är att effekterna på oljepriserna kommer att bero på konfliktens omfattning och varaktighet, om den sprider sig till Mellanöstern och i synnerhet hur de stora oljeproducerande länderna, som Saudiarabien och Iran, reagerar. När det gäller aktiekurserna har konflikten redan i liten utsträckning påverkat marknadssentimentet negativt på aktiekurserna.

Samtidigt som risktillgångar har drabbats, driver en ökad efterfrågan på riskaversion investerare till guld, US-dollar och andra mer säkra tillgångar.

Sedan handelsstarten den 9 oktober 2023 har den amerikanska dollarn generellt stärkts mot de flesta större valutor. Priset på guld, som också har hedgingegenskaper, har stigit kraftigt. Denna konfliktperiod är ett bra exempel på varför investerare bör ha guld i sina portföljer, eftersom det är en bra hedge mot internationell oro. På samma sätt tenderar den amerikanska dollarn att stärkas under sådana omständigheter.

Det amerikanska dollarindexet har stigit med 6,3 % sedan den 18 juli 2023. Tidigare har den amerikanska dollarns uppgång fått investerare att satsa på om flera asiatiska ekonomier, inklusive Japan, kommer att ingripa på valutamarknaden. Den nuvarande instabiliteten i Mellanöstern kan leda till en ytterligare ökning av US-dollarn och spekulationer på den europeiska marknaden om huruvida euron kan falla tillbaka till paritet med USD.

Guldpriset, en annan säker tillgång, gynnas också av upptrappningen av konflikten mellan Israel och Hamas. Guldpriset steg med 5,35% till 1.945,9 USD per uns efter förra veckans marknadshändelser. Sedan dess har guldpriset backat något till 1.924 USD per uns. Med tanke på att konsumenternas förtroendeindex kom in mycket lägre än väntat, i kombination med upptrappningen av konflikten mellan Israel och Hamas, tror vi att guldpriset kommer att fortsätta stiga på kort sikt. På lång sikt kommer guldprisets framtida riktning att fortsätta att påverkas av Federal Reserves policy. Centralbankschefen Michelle Bowman har sagt att den amerikanska inflationen fortfarande är för hög och att det kan behövas ytterligare åtstramningar av penningpolitiken. Högre räntor är generellt negativt för guldpriset.