Aktier vs alternativa tillgångar i polariserade tider
Teknik, oljeaktier, uranaktier... Momentum eller value... Hur ska man tänka? Eller så kan man sidsteppa allt och köpa saker som guld och krypto istället, vilka är mer direkt relaterade till de underliggande problemen med höga skuldberg
“Det var den allra bästa av tider, och det var den allra värsta. Det var visdomens tid, det var oförnuftets tid”. Så beskrev Charles Dickens, 18-talets sagoförfattare nummer ett, Paris och London vid tiden för den franska revolutionen. Inte ens då var det alltså tydligt om utvecklingen var bra för världen och människorna i den eller inte. Det var precis som frågan om bland annat 1) experimentet med demokrati som brukar tillskrivas Grekland för några tusen år sedan, 2) renässansen och upplysningen för 500 år sedan, samt 3) den industriella revolutionen. Det är helt enkelt för tidigt att uttala sig. Som med det mesta här i världen är det både och på samma gång. Försvarsvapen och anfallsvapen går hand i hand. Berusning och baksmälla. Folkstyre och dumhetens diktatur. Rikedom och tristess. Välfärd och välfärdssjukdomar som fetma och depression. Kärnkraft och kärnvapen.
Vi verkar leva i Dickensiska tidevarv på finansmarknaderna, med tio-i-topp som fokuserar på tom underhållning rusandes uppåt medan grundvalen för vår existens, energisektorn, halkar efter allt mer. Det är den allra bästa av tider. Och den allra värsta. Vi kan dränkas i meningslös reklam och texter författade av robotar medan vi dör av värmeslag och översvämning eller fryser ihjäl på grund av energibrist.
Jag skriver än så länge alla mina texter helt utan inblandning av AI-verktyg, trots att det ibland är lite frestande att prova. Jag har faktiskt provat att låta ChatGPT författa romantisk prosa, så jag vet vad den kan göra. Men det gör också att jag vet verktygets begränsningar, för att inte tala om risken att själv bli allt latare och med tiden mindre kapabel att ifrågasätta och förbättra textförslagen. Samhället och börsen däremot drivs i accelererande grad av Nvidias AI-chips, samt annonser, phishing påverkanskampanjer och böcker skapade av AI-verktygen som tränas på Nvidias grafikprocessorer. Allt som stavas AI eller molntjänster får en chans av momentumjagande indexkapital. Men företagen som ska förse framtidens kärnkraftverk med bränsle är samtidigt inte ens värda 5% av enbart Nvidia. Och då menar jag alla uranföretagen tillsammans relativt chipjätten.
Jag lyssnade i och för sig under midsommarhelgen på en råvaruexpert som trodde att det skulle kunna vara dags för en fasförskjutning i just uransektorn om bara ungefär sex månader. Uranpriset ger också vissa indiktationer på att något kan vara på gång. Priset har stadigt tickat uppåt mot 60-nivån igen i år efter en svacka på ett par år, men urangruvorna hittar fortfarande ständigt nya kursdjup. Det var den mörkaste av tider. Det var strålande tider.
Tidpunkten kommer hursomhelst allt närmare för när gamla och nya kraftverk som ska fylla depåerna till normala nivåer, måste börja konkurrera med varandra och noterade uranfonder om långtidskontrakt med gruvorna och anrikningsföretagen. Den globala produktionen av uran ligger som bekant långt under den årliga förbrukningen. Det har tillfälligt kompenserats med att minska energiföretagens buffertlager samt köpa uran på spot-marknaden istället för på långa kontrakt. Dessutom har lager av uran från vapenindustrin använts. Balansen mellan tillverkning och användning blir dock bara värre för varje år som går. Förr eller senare kommer lagren inte längre utgöra en buffert utan behöver tvärtom fyllas på och normaliseras. Hoppet för framtiden står därmed främst till några få juniora uranletare av tillräcklig storlek som kan nå produktionsstatus inom 3-4 år. Dit hör förvånande nog det totalt bortglömda kanadensiska företaget Goviex (GXU). Vidare kommer det att krävas mycket mer effektivt utnyttjande av bränslet i nya generationer av kraftverk för att det ska finnas tillräckligt med uran för alla redan planerade kärnkraftverk. Kina bygger kärnkraftverk som aldrig förr och fortsätter gärna sin process att gradvis öka kontrollen över Afrikas naturresurser, till exempel genom finansiering av och långa leveranskontrakt med företag som GoviEx.
Men hur stort än behovet är av uran och kärnkraft i framtiden så rör det som om mycket långsamma cykler i den industrin. Visst, det kanske blir en välmotiverad “fasförskjutning” snart om prismomentum sätter fart på långtidskontrakten och leder till en tidig huggsexa om resurserna. Men i praktiken kan man nog som privatsparare lugnt vänta på att signalerna blir tydligare innan man ger sig in i juniora urangruvor utan finansiering. Risken man tar är bara att missa en plötslig strukturaffär, eller i GoviEx fall att de till slut löser den lånefinansiering de pratat om i ett halvår. Det betyder bara att man missar startskottet, inte hela uranmaratonet. Är man nybörjare i sektorn ska man alltså hellre hålla sig till de breda ETF:erna och branschjättar som Cameco. Juniora urangruvor är nämligen ökända “widowmakers” av samma rang som naturgasmarknaden.
Oljemarknaden däremot kan svänga på en femöring. Balansen mellan utbud, efterfrågan och lager är mycket känsligare för såväl säsongsmässiga som konjunkturella förändringar. Eller effekter av krig. Det behövs enorma mängder snabbt tillgänglig energi för att driva såväl krig som serverparker för artificiell intelligens. Det märks lite förvånande hittills knappast på priset för vare sig olja eller oljeföretag. Det beror delvis på kortsiktiga effekter av sanktioner mot Rysslands oljeindustri, gynnsamt vinterväder och även USAs beslut att tömma sin strategiska oljereserv SPR. En del kritiserar USA för detta, men frågan är vad man ska ha SPR till med tanke på att landet ändå är en av världens största producenter och tillika exportörer av olja. I vilket fall kommer utbudet av olja från SPR att minska relativt snart, vilket då lär minska pressen nedåt på oljepriset.
Vidare är det sannolikt att Rysslands förmåga att producera och sälja extra stora mängder olja till underpris via Kina och Indien för att finansiera kriget mot Ukraina förr eller senare kommer minska. Det kan till exempel ske på grund av ett utvidgat krig som hotar själva produktionen.
I närtid är det dock snarare sannolikt vädret som är den största faktorn. En varm sommar kräver mer energi för bland annat kylning och bevattning. Och en kall vinter efter en varm sommar skulle göra slut på mycket mer energi för uppvärmning än den senaste milda vintern.
Under tiden fortgår kriget mellan Ryssland och Ukraina med oförminskad styrka, i praktiken ett världskrig mellan väst och öst. Wagnerincidenten under helgen satte lite extra fokus på att kriget snabbt kan ändra karaktär. Utfallet kan få stora konsekvenser för inte minst oljepriset. Beroende på hur kriget påverkar balansen mellan Ryssland och Nato kan även situationen mellan Kina och Taiwan fort ändras, med potentiellt katastrofala följder åtminstone kortsiktigt för den globala datorchipindustrin.
Den teknologiska utvecklingen accelererar ständigt och lovar mer automation, ökad effektivitet, högre välstånd, renare miljö, mer underhållning, bättre boende, kvalitativ sjukvård, längre livslängd med mera. Samtidigt ökar de ekonomiska klyftorna och förekomsten av mental ohälsa är högre än för historiens värsta pandemi.
Förr var skatter och döden det enda man kunde vara säker på. Det visste Sveriges sagoförfattare nummer ett, Astrid Lindgren, som vid ett tillfälle kritiserade att man i Sverige kunde drabbas av över 100% i arvsskatt efter sin död. Hon gillade egentligen vänsterpolitik, men hon lärde sig att inget gott kommer som inte har något ont med sig. Nu är det snarare global uppvärmning, depression och krig som är de enda konstanterna, för kryptovalutor och bioteknik verkar med tiden nästan kunna runda både skatter och döden.
Sammanfattningsvis: Det är den bästa av tider för vinnaraktierna, men samtidigt den sämsta av tider för deras värderingsnivåer, eftersom att köpa på rekordhöga Price/Sales-tal aldrig har visat sig vara en långsiktigt uthållig strategi. Det är den sämsta av tider för olje- och uranaktier, både på börsen och på grund av delar av miljörörelsen, men samtidigt den bästa av tider för köpare av aktierna, med tanke på obalansen mellan utbud och efterfrågan. Frågan är hur man ska lyckas rida vinnarna uppåt, men undvika att drabbas av en Eiffeltorngraf efter toppen. Det är för tillfället den bästa av tider för momentum och samtidigt den sämsta av tider för value. I alla fall kursmässigt just nu. Och runt hörnet står recessionen och lurar vilket verkligen inte bådar gott för cykliska branscher som industriella råvaror (järn, koppar, olja), men med den samtidigt fler stimulanser som kan driva börsen.
Kan man kanske undvika att välja mellan pest och kolera helt och hållet? I en intervju i podcasten Antiloop häromdagen med Ronnie Stöferle så sa Ronnie att både Bitcoin och guld kan fungera som risk-off-alternativ och värdebevarare i en värld av skuldberg och alltmer opålitliga fiatvalutor och politiker. Det är den sämsta av tider att försöka välja rätt spår i en lista av omöjliga val på aktiemarknaden, men vid sidan av den finns helt andra tillgångsslag som kan drivas av helt andra faktorer än aktiemomentum, indexering och konjunkturcykler. Där finns till exempel ädelmetaller och kryptovalutor. Fast personligen lägger jag ett bet på uran också.