Ericsson inleder Narvingers vd-era med ett stabilt kvartal

Den organiska försäljningen (tillväxt justerad för att exkludera effekterna av valutakursförändringar och avyttrade verksamheter) ökade med 7 % jämfört med föregående år (Nordea Bank, Delårsrapport Q3 2026). Den rapporterade försäljningen ökade med 6 % till 59,5 miljarder kronor. Detta är en verklig förbättring.

Vid första anblick framstår vinstsiffrorna jämfört med föregående år som svaga, med en justerad EBITA som minskade med 36 % till 10,1 miljarder kronor. Vid en närmare granskning framgår dock att tredje kvartalet 2025 innehöll en engångsvinst på 7,6 miljarder kronor från försäljningen av Iconectiv-verksamheten. Exkluderas denna post förbättrades den underliggande lönsamheten faktiskt jämfört med föregående år. Jämförelsen blir lika missvisande i omvänd riktning: tredje kvartalet 2025 var artificiellt uppblåst, vilket gör att tredje kvartalet 2026 framstår som svagare än det egentligen är.

Den rapporterade nettoomsättningen ökade från 56,2 miljarder kronor för ett år sedan till 59,5 miljarder kronor. Networks, kärnverksamheten inom utrustning för radioaccessnät, växte med 9 % till 38,7 miljarder kronor, vilket markerar ett av segmentets starkaste kvartal på länge. Den justerade EBITA-marginalen för Networks förbättrades till 23,1 % från 20,5 % året innan, en betydande förbättring driven av högre IPR-licensintäkter (avgifter som andra företag betalar för att använda Ericssons patenterade teknik), en gynnsammare produktmix och fortsatt kostnadsdisciplin.

Cloud Software and Services, segmentet som genomgått en omfattande rehabilitering, redovisade en justerad EBITA-marginal på 12,8 % och fortsatte därmed sin gradvisa återhämtning. Det fria kassaflödet före förvärv uppgick till 4,9 miljarder kronor, ett solitt resultat. Nettokassan (överskottet av likvida medel minus skulder) uppgick till 60,7 miljarder kronor vid kvartalets utgång, vilket ger bolaget en stark finansiell buffert.

Lagren ökade kraftigt under kvartalet och uppgick till 35,4 miljarder kronor, jämfört med 23,5 miljarder kronor vid årets början. Det är en betydande lageruppbyggnad, som enligt rapporten förklaras av en kombination av tidpunkten för projektleveranser och högre komponentpriser. Den senare faktorn är mer oroande än den förstnämnda: Ericsson betalar mer för de halvledare och komponenter som krävs för att tillverka bolagets produkter. Ledningen uppgav att de högre komponentkostnaderna kan sätta press på bruttomarginalerna under 2027. Det är en tydlig signal om att marginalerna kan komma under press nästa år och utgör den enskilt viktigaste risken att bevaka.

Återköpsprogrammet för aktier fortsatte också i hög takt, med återköp för 4,8 miljarder kronor enbart under kvartalet och 8,1 miljarder kronor hittills under året. Det fortsatta återköpsprogrammet kan ses som ett tecken på ledningens tilltro till bolagets långsiktiga utsikter. ERIC B-aktien stängde på 97,10 kronor den 14 oktober.

Enligt Dell'Oro, branschens ledande analysföretag, väntas den globala marknaden för RAN-utrustning förbli i stort sett oförändrad under 2026. Det innebär att Ericssons tillväxt behöver komma från vunna kontrakt, expansion inom företagslösningar och nätverks-API-tjänster eller förbättrad lönsamhet i den befintliga verksamheten, snarare än från en generellt växande marknad. Americas var den enda region som visade svaghet, med en omsättningsminskning på 1 %, delvis till följd av tidpunkten för utrullningstjänster i Latinamerika.

Geopolitisk osäkerhet och tulrelaterade risker finns också kvar i bakgrunden. Samma dag som rapporten publicerades meddelade bolaget en förenkling av sin operativa struktur, vilket Narvinger beskrev som ett steg för att öka snabbheten och stärka kundfokus. Den här typen av interna omorganisationer innebär vanligtvis genomföranderisker på kort sikt, även när den strategiska logiken bakom förändringen är välgrundad.

Ledningen guidar för att försäljningen inom Networks under Q4 ska följa det normala säsongsmönstret, vilket vanligtvis innebär en sekventiell ökning på omkring 17 %, samt för en justerad bruttomarginal i intervallet 49-51 %. Det är samma marginalintervall som bolaget har guidat för under de senaste kvartalen, vilket tyder på att någon större försämring på kort sikt inte förväntas.

Tre frågor förtjänar särskild uppmärksamhet. För det första blir det viktigt att se om den motvind från högre komponentkostnader som ledningen har lyft fram faktiskt leder till marginalpress när Ericsson presenterar sitt helårsresultat för 2026. För det andra återstår det att se om Cloud Software and Services kan bibehålla sin justerade EBITA-marginal på 12-13 % när segmentet går in i Q4. För det tredje behöver investerare följa hur den nya operativa strukturen påverkar genomförandet under årets säsongsmässigt viktigaste kvartal. Q3 visade Ericsson från sin operativt starkaste sida. Den mer utmanande frågan är om denna prestationsnivå kan upprätthållas under 2027, särskilt mot bakgrund av stigande insatskostnader.